Myndigheterna och regeringen har inte gjort tillräckligt för att förhindra det ekonomiska våldet mot kvinnor. Nu vill regeringen vässa arbetet.

– Att kvinnor fastnar i åratal av bodelningar eller får liv förstörda av lån som tagits i deras namn av tidigare partners måste vi få bukt med, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L).

Regeringen har tidigare gett en rad myndigheter order om att öka arbetet mot ekonomiskt våld. Men Riksrevisionen kritiserade regeringens och myndigheternas arbete i en granskning i våras. Därför beslutar regeringen i dag om att skärpa uppdraget.

– Vi stärker nu uppdraget till flera myndigheter för att de ska kunna täppa till de hål som finns, för att män inte ska kunna utnyttja de offentliga systemen för att förtrycka och kontrollera kvinnor, säger Nina Larsson.

Många utsatta

Hon säger att studier visar att mellan 5 och 10 procent av alla kvinnor har sagt sig vara eller varit utsatta för någon typ av ekonomiskt våld. Det kan handla om att en partner tar kontroll över bankuppgifter och e-legitimation för att tillskansa sig pengar som kvinnan har eller väntar på, eller att lån tas i hennes namn, något som kan leda till att hon får stora skulder som försvårar livet i många år.

Förutom att uppdraget skärps förlängs det också till och med 2027. Det ska, hoppas Nina Larsson, leda till att det blir en naturlig del i myndigheternas arbete.