Vetenskapsmän framstår vanligtvis som försiktiga, noggranna och fokuserade på sin forskning. I Kina finns det dock några som tänker på andra saker, som att stjäla miljoner från skattebetalarna, producera falska forskningsomkostnader och låta familjeutgifter belasta forskningskonton.

Ett antal högt uppsatta personer inom det Kinesiska kommunistpartiets officiella och halvofficiella forskningsapparat har nyligen straffats för den här typen av verksamhet. Minst 50 personer inom vetenskap och teknologi i Guangdongprovinsen har nyligen sparkats, och detaljerna om vad de ägnat sig åt har läckt ut i media.

Wang Kewei, till exempel, som var biträdande chef för Singaporebaserade Asia Pacific Network of Science and Technology Centers, utreds nu för ”allvarliga lagöverträdelser” enligt den centrala kommissionen för disciplininspektion, som är partiets antikorruptionsorgan.

Li Xinghua, chef för Guangdongs vetenskaps- och teknologidepartement, utreddes i juli förra året och uteslöts ur partiet i januari.

Detaljerna om deras oegentligheter har inte släppts, men enligt kinesisk mediarapportering handlar det sannolikt om förskingring av forskningsmedel, vilket är vanligt i Kina.

Mutor förekommer också: Zhang Shi, som är chef för ett forskningsdepartement i Guangdong, straffades för att ha tagit emot 680 000 yuan (ungefär lika mycket i svenska kronor) i mutor från två professorer och fem entreprenörer. I gengäld gav han dem medlen de behövde för sin forskning.

Vanligtvis går korruptionen till så här: Forskaren får medlen och använder dem helt enkelt till personliga utgifter för sig själv eller familjemedlemmar. Alternativt skriver forskarna falska fakturor och får pengar av staten för utgifter som inte har med projektet att göra; eller så köper de dyr forskningsutrustning, betalar för mycket och får tillbaka pengar från företaget som sålde den till dem, varpå de stoppar de pengarna i egen ficka.

Revision har visat att den här sortens korruption är mycket vanlig, enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua.

”Att ha bra relationer med tjänstemän och deras favoritexperter betyder mer än bra forskning”, skrev de kinesiska forskarna Rao Yi och Shi Yigong i en artikel i den kinesiska tidskriften Science 2010. Kinesisk media kallar detta för en ”öppen hemlighet”.

Bara 40 procent av de medel som avsätts för forskning används faktiskt till forskning, enligt Kinas vetenskaps- och teknologiförening. Resten används till saker utanför projekten, varav en del är synnerligen tveksamma.

Brist på övervakning, brist på transparens och den politiserade forskningsfinansieringen bidrar till problemet.

Kina har ökat medlen till forskning och utveckling med mellan 12 och 20 procent varje år under de senaste 20 åren, enligt forskningsorganisationen Battelle. Kina spenderade motsvarande 1,5 miljarder kronor förra året. Bara USA spenderar mer än så i världen.

Men det som Kina fick ut av pengarna var en besvikelse, enligt vetenskapsmän.

Professor Yang Zhongyi på Sun Yat-sen University sade:
– Ibland lägger man något som kostat flera miljoner yuan åt sidan några år, tills det nästan är dött. Sedan ger universitetet bort det till företag och kallar det ”samarbete med näringslivet”.

Han tillade att vid andra tillfällen ger alla dessa medel forskning som har litet värde, såväl teoretiskt som praktiskt.