loadingIrans utrikesminister Abbas Araghchi i en rulltrappa i FN-skrapan i New York i tisdags. Foto: Stefan Jeremiah/AP/TT
Irans utrikesminister Abbas Araghchi i en rulltrappa i FN-skrapan i New York i tisdags. Foto: Stefan Jeremiah/AP/TT
Utrikes

Iran föreslår lösning med ”vissa villkor”

Martin Mederyd Hårdh/TT

Iran säger sig vara berett att öppna Hormuzsundet och släppa greppet om oljemarknaden inom en vecka – på några villkor. Efter en vecka med förhandlingar i FN-kulisserna lägger iranierna bollen hos USA.

– Om vissa villkor uppfylls så kommer sundet att stå öppet inom sju dagar och samtal kan ta vid, säger Irans utrikesminister Abbas Araghchi till medier i USA, där han närvarar vid FN:s generalförsamling.

Araghchi träffade USA:s presidents sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i New York i tisdags, men det har inte sagts något om vad som sades vid det mötet.

Den japanska nyhetsbyrån Kyodo rapporterade då att ett formellt iranskt förslag hade lämnats över till amerikanerna, men det motsades i ett första skede av statsmedierna i Iran.

Irans president Masoud Pezeshkian talade i generalförsamlingen i onsdags. Då höll han ett porträtt av ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare som dödades i amerikansk-israeliska anfall i början av kriget. Foto: Stefan Jeremiah/AP/TT

Vill ha tillgångar nu

Iran har sedan tidigare krävt stora eftergifter från USA, som inledde kriget tillsammans med Israel i början av året.

Abbas Araghchi säger till The New York Times med flera medier att de föreslår en veckas uppehåll i striderna i Mellanöstern, även i Libanon. Då vill de att USA tillgängliggör frysta iranska tillgångar till ett värde av motsvarande nästan 120 miljarder kronor. USA ska också lyfta sjöblockaden och alla sanktioner mot iransk olja.

Om så sker inom loppet av en vecka så släpper Iran på för trafik genom Hormuzsundet igen, enligt förslaget.

En talesperson för Irans mäktiga revolutionsgarde säger till AFP att även Jemen ska omfattas av ett eldupphör.

USA och Iran ingick i början av sommaren en avsiktsförklaring om att förhandla mot fred. Planen var att parterna skulle uppfylla olika villkor parallellt och stegvis, men detaljer och tidsplan lämnade visst utrymme för tolkning. Överenskommelsen sprack tidigt.

Hot om förintelse

Kriget är en stor framgång, hävdade USA:s president Donald Trump i talarstolen inför FN:s generalförsamling tidigare i veckan. Där uppmanade han Iran att gå honom till mötes med hot om att annars ”förinta den islamiska republiken och göra det snabbt”.

Irans president Masoud Pezeshkian har också deltagit i den pågående FN-veckan, där samtal mellan länderna har skett i kulisserna.

– Det är USA som måste bestämma sig för om de vill avsluta det här eller inte, säger han i en intervju med Fox News.

Irans främsta motdrag i kriget har varit att ta en stor del av den globala oljeexporten som gisslan, genom att med militära hot förhindra tankfartyg att lämna Persiska viken. Den Iranallierade Huthirörelsen i Jemen har under de senaste veckorna kopplat ett grepp om sundet Bab al-Mandab vid Röda havet – och med det ytterligare en av världshandelns viktigaste farleder.

Enades om fredsplan

USA och Iran kom i början av juni överens om en vapenvila och en tidsfrist på 60 dagar under vilken de skulle förhandla fram en fredslösning. Avsiktsförklaringen bestod av 14 punkter.

I ett första skede skulle båda länderna och deras allierade upphöra med all krigföring. Formuleringarna om detta omfattade även Libanon, vilket det först rådde viss oenighet om.

USA skulle avveckla sin sjöblockad mot Iran och se till att den iranska exporten av råolja kunde återupptas. Iranska tillgångar som frysts skulle börja tillgängliggöras.

Iran skulle släppa fram handelstrafiken genom Hormuzsundet i 60 dagar. Landet upprepade ett löfte om att aldrig skaffa kärnvapen. Fortsatta förhandlingar om Irans kärnmaterial kopplades till sanktionslättnader.

Avsiktsförklaringen blickade även mot ett eventuellt fredsavtal. I ett sådant sades det att USA skulle häva alla sanktioner och flytta militära styrkor från Irans närområde. Dessutom skulle USA med partner i regionen ta fram en plan för att Iran skulle få motsvarande drygt 2 800 miljarder kronor för ”återuppbyggnad och ekonomisk utveckling” vid ett avtal.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingIrans utrikesminister Abbas Araghchi i en rulltrappa i FN-skrapan i New York i tisdags. Foto: Stefan Jeremiah/AP/TT
Irans utrikesminister Abbas Araghchi i en rulltrappa i FN-skrapan i New York i tisdags. Foto: Stefan Jeremiah/AP/TT
Utrikes

Iran föreslår lösning med ”vissa villkor”

Martin Mederyd Hårdh/TT

Iran säger sig vara berett att öppna Hormuzsundet och släppa greppet om oljemarknaden inom en vecka – på några villkor. Efter en vecka med förhandlingar i FN-kulisserna lägger iranierna bollen hos USA.

– Om vissa villkor uppfylls så kommer sundet att stå öppet inom sju dagar och samtal kan ta vid, säger Irans utrikesminister Abbas Araghchi till medier i USA, där han närvarar vid FN:s generalförsamling.

Araghchi träffade USA:s presidents sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner i New York i tisdags, men det har inte sagts något om vad som sades vid det mötet.

Den japanska nyhetsbyrån Kyodo rapporterade då att ett formellt iranskt förslag hade lämnats över till amerikanerna, men det motsades i ett första skede av statsmedierna i Iran.

Irans president Masoud Pezeshkian talade i generalförsamlingen i onsdags. Då höll han ett porträtt av ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare som dödades i amerikansk-israeliska anfall i början av kriget. Foto: Stefan Jeremiah/AP/TT

Vill ha tillgångar nu

Iran har sedan tidigare krävt stora eftergifter från USA, som inledde kriget tillsammans med Israel i början av året.

Abbas Araghchi säger till The New York Times med flera medier att de föreslår en veckas uppehåll i striderna i Mellanöstern, även i Libanon. Då vill de att USA tillgängliggör frysta iranska tillgångar till ett värde av motsvarande nästan 120 miljarder kronor. USA ska också lyfta sjöblockaden och alla sanktioner mot iransk olja.

Om så sker inom loppet av en vecka så släpper Iran på för trafik genom Hormuzsundet igen, enligt förslaget.

En talesperson för Irans mäktiga revolutionsgarde säger till AFP att även Jemen ska omfattas av ett eldupphör.

USA och Iran ingick i början av sommaren en avsiktsförklaring om att förhandla mot fred. Planen var att parterna skulle uppfylla olika villkor parallellt och stegvis, men detaljer och tidsplan lämnade visst utrymme för tolkning. Överenskommelsen sprack tidigt.

Hot om förintelse

Kriget är en stor framgång, hävdade USA:s president Donald Trump i talarstolen inför FN:s generalförsamling tidigare i veckan. Där uppmanade han Iran att gå honom till mötes med hot om att annars ”förinta den islamiska republiken och göra det snabbt”.

Irans president Masoud Pezeshkian har också deltagit i den pågående FN-veckan, där samtal mellan länderna har skett i kulisserna.

– Det är USA som måste bestämma sig för om de vill avsluta det här eller inte, säger han i en intervju med Fox News.

Irans främsta motdrag i kriget har varit att ta en stor del av den globala oljeexporten som gisslan, genom att med militära hot förhindra tankfartyg att lämna Persiska viken. Den Iranallierade Huthirörelsen i Jemen har under de senaste veckorna kopplat ett grepp om sundet Bab al-Mandab vid Röda havet – och med det ytterligare en av världshandelns viktigaste farleder.

Enades om fredsplan

USA och Iran kom i början av juni överens om en vapenvila och en tidsfrist på 60 dagar under vilken de skulle förhandla fram en fredslösning. Avsiktsförklaringen bestod av 14 punkter.

I ett första skede skulle båda länderna och deras allierade upphöra med all krigföring. Formuleringarna om detta omfattade även Libanon, vilket det först rådde viss oenighet om.

USA skulle avveckla sin sjöblockad mot Iran och se till att den iranska exporten av råolja kunde återupptas. Iranska tillgångar som frysts skulle börja tillgängliggöras.

Iran skulle släppa fram handelstrafiken genom Hormuzsundet i 60 dagar. Landet upprepade ett löfte om att aldrig skaffa kärnvapen. Fortsatta förhandlingar om Irans kärnmaterial kopplades till sanktionslättnader.

Avsiktsförklaringen blickade även mot ett eventuellt fredsavtal. I ett sådant sades det att USA skulle häva alla sanktioner och flytta militära styrkor från Irans närområde. Dessutom skulle USA med partner i regionen ta fram en plan för att Iran skulle få motsvarande drygt 2 800 miljarder kronor för ”återuppbyggnad och ekonomisk utveckling” vid ett avtal.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026