Mina barndomsvänner Emil och Lasse finns bland de 26 procent mycket fotbollsintresserade svenskar som hoppas att Norge ska förlora kvällens VM-kvartsfinal mot England.
Varför de hoppas det?
Jo, just därför att det är Norge.
Jag kan inte förstå varför idrottsframgångar för vårt västra grannland triggar i gång känslorna på ett helt annat sätt än om det handlat om Finland eller Danmark.
Nog för att det fanns de som jublade då danskarna schabblade bort sin VM-biljett och visst finns det en del missunnsamhet mot finländska hockeyframgångar men det är ändå inte alls på samma nivå som aversionen mot Norge.










