Dygd belönas
Kinesiska bönder belönas i gamla berättelser för deras dygd. Bilden är ett traditionellt kinesiskt landskap av Charlotte Kuehnert. (Foto: Nils Kuehnert)


Under Norra Songdynastin levde bonden Huang Jianji i Chengdu,  Sichuanprovinsen. Han levde ett enkelt liv och hjälpte gärna andra utan tanke på egen vinning. Huang var mycket respekterad av alla.

Vid den här tiden var Zhang Yong borgmästare i Chengdu, han var också en rättvis och ärlig man i sin tjänstgöring, men han kunde också vara arrogant. En natt drömde han att en gudomlig varelse kom till honom och sade:

– Huang Jianji har kommit.

I drömmen kom samtidigt en varelse klädd i daoistiska kläder ner för trappan för att ta emot Huang Jianji, som erbjöds en mer upphöjd plats än han själv.

Nästa morgon sökte Zhang upp bonden Huang, tittade noga på honom och blev övertygad om att han var mannen i drömmen. Zhang frågade Huang hur han kunnat göra så många goda gärningar varje dag, och på så sätt samlat så mycket dygd att den gudomliga varelsen visade honom så stor respekt.

– Jag har inte gjort något extra, bara tagit hand om min mark, plöjt, harvat och sått. När det var dags att så köpte jag lite extra utsäde till det normala priset för att öka grödan. Men eftersom det inte behövdes sålde jag säden följande år till de fattiga bönderna vars skörd inte var färdig. Jag sålde samma vikt till samma pris som jag betalat, och tjänade inte ett öre. Jag förlorade ingenting men hade hjälpt de som var mindre lyckligt lottade, svarade bonden.

Borgmästaren förstod, suckade och sade:

– Du har förtjänat en högre placering än jag.

Bonden hade ett godhjärtat sinne och var inte intresserad av egen vinning. Han var upprätt i sitt arbete och hjälpte samtidigt andra utan vinning. Det är samma sak som att göra en god gärning och det gav honom dygd. Därför blev han så respekterad och belönad.