Amerikanska högsta domstolen står i centrum för en politisk storm när ett mål om medborgarskap nu prövas. Bakom den juridiska striden döljer sig djupare frågor om makt, tolkningar och politikens gränser – och om hur den en gång marginella institutionen blivit en av USA:s mest avgörande maktfaktorer, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Den 1 april 2026 hörde USA:s högsta domstol muntliga argument i ärendet Trump v. Barbara – ett av de mest kontroversiella konstitutionella fallen på decennier. Målet handlar om en exekutiv order som Trump har utfärdat till federala myndigheter om att neka medborgarskap åt barn födda på amerikansk mark om föräldrarna inte är amerikanska medborgare eller har permanenta uppehållstillstånd (green cards). Barn till illegala invandrare och personer med tillfälliga visum skulle därmed inte längre automatiskt bli amerikanska medborgare vid födelsen. Därmed skulle lockelsen för gravida kvinnor att, som i dag, resa till USA för att föda så kallade ”ankarbarn”, som sedan tack vare barnets medborgarskap kan användas som skäl för att få stanna i USA.
Motivet till Trumps order är att Trumpadministrationen vill att högsta domstolen ska ompröva tolkningen av det 14:e tillägget till landets konstitution. Det antogs efter amerikanska inbördeskriget 1868 med syfte att före detta slavar och deras barn skulle garanteras medborgarskap. Texten lyder: ”Alla personer som är födda eller naturaliserade i Förenta staterna och som lyder under dess jurisdiktion är medborgare i Förenta staterna”. Så fungerade det också i decennier, tills HD 1898 valde att börja tolka texten bredare, så att även barn till immigranter som befann sig på amerikansk mark (men som inte själva kunde bli medborgare) fick medborgarskap.
