Var tredje elev i utsatta områden klarar inte skolan. De behöriga lärarna är färre och rektorerna slutar och drar vidare. Nu varnar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) för att utan stora insatser kan polariseringen öka ytterligare.

– Det är allvarligt, säger Magnus Jägerskog på myndigheten.

Omkring 80 000 barn och unga lever i områden med stora socioekonomiska utmaningar – och de har sämre levnadsvillkor än andra unga. Det slår MUCF fast i en ny rapport, som i mångt och mycket fokuserar på skolan.

”Allvarliga siffror”

Drygt 30 procent av eleverna i områden med stora socioekonomiska utmaningar blir inte behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra för elever från icke utsatta områden är cirka tio procent.

Och bara ungefär hälften av eleverna i socioekonomiskt utmanade områden fullföljer gymnasiet inom fyra år efter avslutad grundskola.

– Det är allvarliga siffror. Att det är så stora skillnader är problematiskt. Att ha fullföljt gymnasiet är en vattendelare på arbetsmarknaden, så att stora grupper inte gör det är allvarligt, säger Magnus Jägerskog.

För att vända den här trenden vill MUCF se en politisk satsning, med aktiva beslut, på skolan.

– Lärar- och rektorsomsättningen är högre i de här områdena, och det är en lägre andel behöriga lärare. I utsatta områden behöver de bästa lärarna finnas för att kunna möta de största utmaningarna. Så ser det inte ut i dag. Politiken behöver vara proaktiv för att vända utvecklingen, säger Jägerskog och fortsätter:

– Det behövs långsiktiga insatser. Ökad lärarbehörighet. Det görs en resursfördelning mellan skolor i dag, men inte i tillräckligt hög utsträckning. Tillräckliga resurser sätts inte in, det behövs mer stöd till lärare och rektorer för att kunna skapa stabila skolmiljöer.

Risk för utanförskap

Att inte klara eller gå klart skolan är en av de största riskfaktorerna för att hamna i utanförskap, enligt MUCF.

– Risken vi står inför är att de polariserade områdena i landet förvärras, det är allvarligt, säger Magnus Jägerskog.