Det var inte fel att mina Epoch Times-krönikor först fanns i kulturdelen. Jag påminns om detta när jag läser Tommy Gunnarssons fina artikel i nummer 9 om kulturarvets betydelse. Han skriver inte om hälsa, men det han skriver om historia och identitet är ändå högst relevant för den – som likt mig – är inblandad i hälsoprojekt.
När företagsledningar genom åren har vänt sig till mig med en önskan om inspiration för att driva hälsoprojekt för medarbetarna, brukar jag inleda med att säga att det i första hand inte kommer att handla om kroppen. Man vill gärna diskutera frågan hur alla medarbetare ska motiveras till nya hälsosamma vanor – vilket så klart är målet – men man saknar ofta förståelsen för hur dessa önskade nya beteenden ska kunna bli verklighet. Innan man börjar med kroppen måste man byta huvud på folk.
Visst, huvudet hör till kroppen, men det har trots allt en speciell position högst där uppe i systemet. När det gäller nya vanor är huvudet oftast inte med på banan direkt från start per automatik. Hjärnan gillar inarbetade rutiner och kända strukturer och ser gärna sådant den inte känner igen som hot. Den inbyggda skepsisen var utmärkt att ha när vi för tusentals år sedan levde på savannen och var tvungna att vara vaksamma på vår omgivning, men lite sämre i dag när någon som jag säger att du måste röra på dig mer i vardagen. Hjärnan har svårt att skilja på ett hungrigt lejon och en intensiv hälsoivrare.
