Tvångsarbetslägret Wangcun i Shandongprovinsen är provinsens största tvångsarbetsläger. Där sitter runt 2000 Falun Gong-utövare olagligen inspärrade på grund av den kinesiska regeringens förföljelse av Falun Gong som påbörjades 1999. I lägret tvingas utövarna utstå grym tortyr och hjärtvätt.
Sedan i juli år 2000 har ett stort antal utövare i Shandongprovinsen dömts till tvångsarbete och de har fått avtjäna de strängaste straffen i landet. Normalt sett utfärdas straffet tvångsarbete till mellan ett och tre år. 90 procent av de internerade Falun Gong-utövarna i Shandongprovinsen har dömts till tre års tvångsarbete.
Partitjänstemän i Shandongprovinsen har bedrivit ett forskningsprojekt om ”hjärntvätt” på tvångsarbetslägret i Wangcun med början i juli 2000. De använde fysisk tortyr och tvångshjärntvätt med videofilmer som visade förtalspropaganda. Den ”strikta kontrollcellens” högste chef Xu Shouyi avslöjade att många utövare släpades ut ur den ”strikta kontrollcellen” och släpades sedan tillbaka, vilket ledde till att deras hud revs av. Deras kroppar var täckta av märken efter chocker med elbatonger eller sår från slag. Den ”strikta kontrollcellen” var överfull och utövarna sov med handbojor på och kunde inte vända sig.
Den fängslade Falun Gong-utövaren Hua Yuliang från Weifang hade pratat rationellt med vakterna som inte kunde säga emot honom. Istället förde de in en elbatong i Huas mun tills den blev full av brännblåsor. Han kunde varken äta eller dricka efter misshandeln. Slutligen lät vakterna tio kollaboratörer (tidigare Falun Gong-utövare som efter hjärntvätt och tortyr vänt sig mot Falun Gong, och som sedan används till att hjärntvätta och tortera Falun Gong-utövare) turas om att prata med honom om sina förvrängda förståelser dygnet runt, med vilket Hua förhindrades från att sova.
Kvinnliga Falun Gong-utövare kastas in i celler där manliga interner får göra vad de vill med dem.
Alla ståndaktiga Falun Gong-utövare som internerats i Shandongprovinsen har förflyttats till tvångsarbetslägret i Wangcun för att bli hjärntvättade. I september 2000 förflyttades fler än 30 utövare från tvångsarbetslägret Licun i Qingdao till Wangcun. Bland dem fanns Zou Songtao, en välutbildad man med mästarexamen från Oceanografiska universitetet i Qingdao. Han torterades till döds med chocker från ett dussin högpänningselbatonger.
Jiang Mingzhai torteras fortfarande i tvångsarbetslägret i Wangcun.
Ytterligare 18 utövare flyttades till Wangcun från Jinans tvångsarbetsläger. För att tvinga dem att ge upp sin övertygelse låste vakterna in dem i en fängelsehåla fylld med vatten. I denna tortyrmetod låses personen fast i sittande läge bredvid kloakhålet på ett kallt cementgolv iförd bomullskläder. Sedan häller poliserna iskallt vatten på golvet och väter ned bomullskläderna som aldrig hinner torka. Efter upprepade påfyllningar med vatten i cellen fylls den succesivt med det kalla vattnet som ibland kan nå så högt som till halsen. Om man inte ger upp kan tortyren fortgå i det oändliga.
Elchocker är en vanligt förekommande metod för att få Falun Gong-utövare att ge upp.
I början av 2001 förändrade vakterna sina tortyrmetoder och berövade Falun Gong-utövare rätten att sova ifall de inte accepterade hjärntvätten. Vakterna i Shandongprovinsens tvångsarbetsläger använde denna metod mycket. De hade kollaboratörer som turades om att hjärntvätta Falun Gong-utövare dygnet runt med sina förvrängda förståelser hela tiden. De kallade metoden att ”koka örnarna”. De skrek på dem, bråkade med dem och slog dem. Under dessa förhållanden kunde en del utövare inte uthärda sömnbristen, vände sig bort från Falun Gong och blev kollaboratörer. De fick sedan i sin tur börja hjärntvätta andra utövare.
De utövare som fortfarande inte kunde acceptera hjärntvätten efter att ha utstått tortyren misshandlades av vakterna. De som accepterade hjärntvätten tvingades gå igenom ”rättslig utbildning” följt av tungt övertidsarbete. Från klockan sex på morgonen till tio på kvällen tvingades de titta på CCTV:s nyheter och ”Fokus Forum”, och varje dag skriva ned sina ”förståelser”. Där finns även ett veckomöte kallat ”Kritisera (Falun Gong) möte”. Vakterna tror att ”koka örnarna”, slavarbete, att upprepade gånger titta på hjärtvättsmaterial och brutalt våld kommer att leda till en lyckad hjärntvätt. Men tvång kan inte ändra på människors hjärtan, och de flesta utövare som accepterat hjärntvätten blir vid ett senare tillfälle klara i huvudet igen, och ogiltigförklarar då hjärntvätten. Vakterna hotar kollaboratörerna för att förhindra dem från att bli klartänkta igen.
Shandongprovinsens 610-byrå, en fullmäktig, statlig instans som skapades speciellt för att utföra förföljelsen av Falun Gong, håller hjärntvättsessioner i samarbete med Wangcuns tvångsarbetsläger. Det finns två hjärntvättcenter i Shandongprovinsen, ett i Wangcun (i närheten av lägret) och ett i Jinan. Varje utövare som förs till stället i Wangcun tvingas betala 5000 yuan (motsvarande 5000 svenska kronor). En genomsnittslön för en anställd i kinesiska stadsområden är 500 yuan.
19 utövare greps i staden Longkou 2001. De krävdes på 100 000 yuan och skickades till hjärntvättcentret i Wangcun. Sedan bussades de till tvångsarbetslägret och tvingades gå igenom kollaboratörernas hjärtvätt.
En kvinnlig utövare bland dem fråntogs rätten att sova i en vecka medan kollaboratörer hjärntvättade henne. Hon tvingades sitta på en liten pall och nedre delen av hennes kropp svullnade. Hungerstrejkande utövare tvångsmatades. Vakterna drog slangarna fram och tillbaka, vilket ledde till blödande magsår. En del utövares magar förstördes allvarligt. Vakterna tog med sig de mycket stabila utövarna till ett mentalsjukhus. Enligt ofullständig statistik greps nära 1000 utövare i provinsen och tvingades att gå igenom hjärntvätt i tvångsarbetslägret i Wangcun strax efter att de anlänt till hjärtvättcentret i staden.
