Gravallvarligt i Twilightuppföljare


  • Titel: New Moon
  • Produktionsår: 2009
  • Produktionsland: USA
  • Regi: Chris Weitz
  • Medverkande: Kristen Stewart, Taylor Lautner, Robert Pattinson, Billy Burke, Anna Kendrick, Michael Sheen, Dakota Fanning m fl.
  • Kommer ut: 100320

För er som missat det, är detta uppföljaren till vampyrfilmen “Twilight” (Catherine Hardwicke, USA, 2008). Det som är fascinerande med dessa filmer är att de dragit in över en miljard dollar i biljettintäkter. Den främsta anledningen till att detta är så fascinerande, är att filmerna är så dåliga.

Denna film fokuserar mest på Bella (Stewart), medan hennes kärleksintresse, Edward (Pattinson), lyser med sin frånvaro i största delen av filmen. Och då menar jag verkligen att han lyser med sin frånvaro, eftersom mycket av filmen fokuserar på hur mycket Bella saknar honom. Detta yttrar sig bland annat i farligt beteende och att Bella vaknar skrikandes om nätterna. Det var i och för sig ett tag sedan jag var tonåring, men jag kan inte minnas att någon jag kände reagerade på detta sätt när de saknade någon. Med detta försöker jag säga att Bellas reaktion är så melodramatisk att hon nästan verkar en aning psykotisk, vilket hade varit intressant om detta hade varit regissörens avsikt, vilket jag inte tror det var.

Men frukta icke, ni som tyckte om att se Pattinson i bild (jag syftar på den kvinnliga delen av publiken). I denna film är det Jacob Black (Lautner) som är ögongodis. Lautner har tränat upp sig för denna film och springer omkring med naken överkropp stora delar av filmen. Båda filmernas ton är så gravallvarlig, vilket gör att de är ganska tråkiga att titta på. Men även om Lautner är precis lika tråkiga som alla andra i filmen, är han bättre än Pattinson, som är ungefär lika karismatisk som en toalettborste. 

Anna Kendrick spelar en liten roll i denna film. Hon var senast nominerad för en Oscar för bästa kvinnliga biroll i “Up in the Air” (Jason Reitman, USA, 2009). Hon fungerar lite som en måttstock, då hon var väldigt duktig i “Up in the Air”, där hon var regisserad av en duktig regissör i form av Reitman. I “New Moon” är hon dock lika blek som alla andra. De enda skådespelare som är någorlunda intressanta att titta på är Michael Sheen och Dakota Fanning, som spelar två vampyrer. Till skillnad från den blödiga familjen Cullen, är de hänsynslösa när det kommer till människor, vilket gör dem väldigt underhållande. Sheen har ju vana av vampyrfilmer, då han spelade varulven Lucian i vampyr/varulv-filmen “Underworld” (Len Wiseman, USA/Tyskland/Ungern/Storbritannien, 2003) och dess uppföljare. Dessa filmer var visserligen inte heller särskilt bra, men det märks att Sheen är bekväm i sin roll. Fanning, som är en av vår tids mest kända barnskådespelare, är nu femton år gammal. Med “New Moon” har hon tagit klivet in i mer vuxna roller. Med tanke på hur duktig hon var i “I am Sam” (Jessie Nelson, USA, 2001), då hon var sex år gammal, är “New Moon” ett nerköp. Jag hoppas bara att hon inte fastnar i denna typ av filmer, eftersom hon har talang för skådespelaryrket. Men visst är hon läskig i “New Moon”.

Som sagt förstår jag inte vad tjusningen med dessa filmer är. Tonen i dem är så allvarlig att filmerna blir bleka, och berättartempot, som är extremt långsamt för en äventyrsfilm, lämpar sig bättre för TV än för film. Båda filmerna känns som introduktionsfilmer, där vi presenteras för karaktärerna. Detta hade inte varit något problem om detta gällde för en film. Men när saker och ting inte utvecklas mer i andra filmen, tycker jag att filmskaparna borde gå tillbaka till filmskolan, så att de kan lära sig att skriva ett ordentligt manus. Vill ni ändå se kombinationen kärleksdrama-tonåringar-vampyrer, tycker jag att ni ska ta er en titt på “The Vampire Diaries” (Kevin Williamson & Julie Plec & L.J. Smith, 2009-). På så sätt får ni både en kärlekshistoria och lite underhållning. Nina Dobrev och Paul Wesley kanske inte är mycket bättre än Stewart och Pattinson, men Ian Somerhalder är definitivt sevärdig.