Kultur | Kåseri

Gör småkakor stort igen!

Boris Benulic
Boris Benulic
loadingFrån 1880 till 1980 bakades småkakor i nästan alla svenska hem. Sedan dess har det blivit glesare mellan småkakorna på kaffefaten, menar kåsören. Foto: Sergii Koval/Shutterstock
Från 1880 till 1980 bakades småkakor i nästan alla svenska hem. Sedan dess har det blivit glesare mellan småkakorna på kaffefaten, menar kåsören. Foto: Sergii Koval/Shutterstock
Detta är ett kåseri. Eventuella åsikter är skribentens egna.

En gång i tiden var sju sorters kakor en självklarhet i det svenska folkhemmet. Vare sig människor samlades i kyrkan, partilokalen eller hemmet stod kakfatet i centrum. Men om denna samvarons mitt inte längre finns, vad betyder då det?

Under våra resor runt om i Sverige kan jag ibland bli tämligen upplivad när jag och frun rullar in i ett litet samhälle. Det sker när jag får syn på en gammal skylt där det står ”Konditori”. Jag ber alltid frun parkera i närheten så att jag får möjlighet att inspektera utbudet. Varje gång jag kliver in på ett litet konditori på landsbygden när jag förhoppningen att jag ska mötas av ett rikt utbud av småkakor. Oftast blir jag besviken, för att inte säga smått sorgsen, när det närmaste som bjuds är industriellt framställda dammsugare, chokladbollar och mazariner. Man kan tycka att min saknad efter hantverksmässigt framställda brysselkex, drömmar, pepparnötter och hallongrottor är uttryck för en smak som är lite väl konservativ, för att inte säga reaktionär. För måste inte alla former av kokkonst – även bakning – utvecklas och förändras? Inte vet väl jag, men vad jag vet är att om vi låter den svenska småkakan dö ut är det ett bevis för att något mer har dött, något större.

Småkakan är som den ofta omtalade kanariefågeln i gruvgången. Vad människor knaprar på till sitt kaffe eller te säger ganska mycket om vilka de är. Det börjar åter bli lite mera tillåtet att diskutera olika folkgruppers och nationers särdrag samt vilka bidrag de har gjort till världskulturen och mänsklighetens framsteg. Alla vi som tillhör en annan etnicitet än den judiska kan ju känna en viss utmattning om någon som hör till det folket i en diskussion påbörjar en uppräkning av alla Nobelpris som erövrats av judar. När den uppräkningen är klar kommer rabblandet av alla framstående judiska affärsmän genom tiderna (i varje upptänklig bransch) och har man tur tar det stopp där. Men märkligt nog – och jag har upplevt en hel del sådana uppräkningar, och blivit vederbörligen imponerad av detta folks bidrag till kultur och vetenskap – nämns aldrig det som i mitt tycke är det judiska folkets största bidrag till Västerlandets kultur, och det är konditorikonsten: det hantverksmässiga skapandet av söta bakverk.

Boris Benulic
Boris Benulic
Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Kultur | Kåseri

Gör småkakor stort igen!

Boris Benulic
Boris Benulic
loadingFrån 1880 till 1980 bakades småkakor i nästan alla svenska hem. Sedan dess har det blivit glesare mellan småkakorna på kaffefaten, menar kåsören. Foto: Sergii Koval/Shutterstock
Från 1880 till 1980 bakades småkakor i nästan alla svenska hem. Sedan dess har det blivit glesare mellan småkakorna på kaffefaten, menar kåsören. Foto: Sergii Koval/Shutterstock
Detta är ett kåseri. Eventuella åsikter är skribentens egna.

En gång i tiden var sju sorters kakor en självklarhet i det svenska folkhemmet. Vare sig människor samlades i kyrkan, partilokalen eller hemmet stod kakfatet i centrum. Men om denna samvarons mitt inte längre finns, vad betyder då det?

Under våra resor runt om i Sverige kan jag ibland bli tämligen upplivad när jag och frun rullar in i ett litet samhälle. Det sker när jag får syn på en gammal skylt där det står ”Konditori”. Jag ber alltid frun parkera i närheten så att jag får möjlighet att inspektera utbudet. Varje gång jag kliver in på ett litet konditori på landsbygden när jag förhoppningen att jag ska mötas av ett rikt utbud av småkakor. Oftast blir jag besviken, för att inte säga smått sorgsen, när det närmaste som bjuds är industriellt framställda dammsugare, chokladbollar och mazariner. Man kan tycka att min saknad efter hantverksmässigt framställda brysselkex, drömmar, pepparnötter och hallongrottor är uttryck för en smak som är lite väl konservativ, för att inte säga reaktionär. För måste inte alla former av kokkonst – även bakning – utvecklas och förändras? Inte vet väl jag, men vad jag vet är att om vi låter den svenska småkakan dö ut är det ett bevis för att något mer har dött, något större.

Småkakan är som den ofta omtalade kanariefågeln i gruvgången. Vad människor knaprar på till sitt kaffe eller te säger ganska mycket om vilka de är. Det börjar åter bli lite mera tillåtet att diskutera olika folkgruppers och nationers särdrag samt vilka bidrag de har gjort till världskulturen och mänsklighetens framsteg. Alla vi som tillhör en annan etnicitet än den judiska kan ju känna en viss utmattning om någon som hör till det folket i en diskussion påbörjar en uppräkning av alla Nobelpris som erövrats av judar. När den uppräkningen är klar kommer rabblandet av alla framstående judiska affärsmän genom tiderna (i varje upptänklig bransch) och har man tur tar det stopp där. Men märkligt nog – och jag har upplevt en hel del sådana uppräkningar, och blivit vederbörligen imponerad av detta folks bidrag till kultur och vetenskap – nämns aldrig det som i mitt tycke är det judiska folkets största bidrag till Västerlandets kultur, och det är konditorikonsten: det hantverksmässiga skapandet av söta bakverk.

Boris Benulic
Boris Benulic
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026