Global fråga och svar: "Vad är det största du gjort för att hjälpa en annan människa?"
Trucios Karina Milagros Saldarriaga, 34 år, tandläkare, Lima, Peru. <p> Under min tandläkarutbildning fick jag tillfället att besöka en ort utan för Lima. Där fanns ingen elektricitet inget vatten och inga vårdcentraler. Vägen till byn gick över en älv men bron var inte färdigbyggd så vi fick lägga stockar för att komma över. Jag var fullastad med tandläkarutrustning, barnen i byn hjälpte mig, på så sätt kunde jag senare behandla ortsbefolkningen utan att ta betalt, det kändes bra att kunna hjälpa dem.


Att lyssna på en vän som har problem, ge goda råd och vägleda sin dotter är några sätt att hjälpa andra. Detta är vad Epoch Times reportrar från Rumänien till Spanien fick reda på när de ställde frågan:

”Vad är det mest anmärkningsvärda du har gjort för att hjälpa en annan människa?”

Översatt från engelska:http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/44518/


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/350.0.1.0.16777215.0.stories.large.2010.10.20.Picture_Week_88_Romania_CristinaP-Romania.jpg" alt="Cristina Pupaza, 53 år, engelsklärare, Gura-Humorului, Rumänien.

”Barn se upp för babianerna!” är ett citat som jag brukar säga till mina elever, det är ett råd att möta den lille prinsen så tidigt som möjligt antingen i skolan eller hemma. Det är det mest anmärkningsvärda jag gjort och fortfarande gör för att hjälpa dem att hitta sig själva, sina drömmar, sitt självförtroende och vägleda dem till harmoni och framgång. Den lille prinsen uppmuntrar oss att ställa frågor, leta efter svaren, att utforska, att resa för att upptäcka och värdesätta de små och enkla sakerna i livet och framför allt att vi har ansvar för vår egen utveckling.

* Den lille prinsen är en barnbok skriven av Antoine de Saint-Exupéry.
” width=”100%”>

Cristina Pupaza, 53 år, engelsklärare, Gura-Humorului, Rumänien.

”Barn se upp för babianerna!” är ett citat som jag brukar säga till mina elever, det är ett råd att möta den lille prinsen så tidigt som möjligt antingen i skolan eller hemma. Det är det mest anmärkningsvärda jag gjort och fortfarande gör för att hjälpa dem att hitta sig själva, sina drömmar, sitt självförtroende och vägleda dem till harmoni och framgång. Den lille prinsen uppmuntrar oss att ställa frågor, leta efter svaren, att utforska, att resa för att upptäcka och värdesätta de små och enkla sakerna i livet och framför allt att vi har ansvar för vår egen utveckling.

* Den lille prinsen är en barnbok skriven av Antoine de Saint-Exupéry.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/350.0.1.0.16777215.0.stories.large.2010.10.20.W88_Elisa_Spain.jpg" alt="Elisa Cuenca Fernandez, 38 år, restaurangchef, Barcelona, Spanien.

Tja, vad jag kan minnas just nu är när jag gav vägledning till min 14-åriga dotter om relationer, vi pratade och jag berättade om positiva och negativa erfarenheter, jag ville ge henne några redskap och tips på vägen så att hon skulle kunna hantera det vackra men också det svåra med kärlek. Vad jag också kommer ihåg var när jag hjälpte min svägerska med hennes 5-åriga son efter hennes skilsmässa.
” width=”100%”>

Elisa Cuenca Fernandez, 38 år, restaurangchef, Barcelona, Spanien.

Tja, vad jag kan minnas just nu är när jag gav vägledning till min 14-åriga dotter om relationer, vi pratade och jag berättade om positiva och negativa erfarenheter, jag ville ge henne några redskap och tips på vägen så att hon skulle kunna hantera det vackra men också det svåra med kärlek. Vad jag också kommer ihåg var när jag hjälpte min svägerska med hennes 5-åriga son efter hennes skilsmässa.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/350.0.1.0.16777215.0.stories.large.2010.10.20.20101017_Czechia_Hlouchova.jpg" alt="Lila Hlouchova, 81 år, pensionär, Trebic, Tjeckoslovakien.

Jag räddade livet på min ofödde son. Jag hade haft två missfall men ville ändå gärna ha ett barn. När jag var gravid en tredje gång blev det komplikationer igen efter sex veckor. Min läkare sa att det inte fanns något att göra, jag bad att få tre dagar på mig. Jag sa till min man att samla ihop några kristna som kunde be för mitt barn. Jag lovade att ge barnet till Gud om det skulle bli en son. På slutet av tredje dagen upphörde komplikationerna. Läkaren sa att det var ett mirakel. Jag berättade denna historia för min son när han var 12 år gammal, idag är han en respekterad predikant.
” width=”100%”>

Lila Hlouchova, 81 år, pensionär, Trebic, Tjeckoslovakien.

Jag räddade livet på min ofödde son. Jag hade haft två missfall men ville ändå gärna ha ett barn. När jag var gravid en tredje gång blev det komplikationer igen efter sex veckor. Min läkare sa att det inte fanns något att göra, jag bad att få tre dagar på mig. Jag sa till min man att samla ihop några kristna som kunde be för mitt barn. Jag lovade att ge barnet till Gud om det skulle bli en son. På slutet av tredje dagen upphörde komplikationerna. Läkaren sa att det var ett mirakel. Jag berättade denna historia för min son när han var 12 år gammal, idag är han en respekterad predikant.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/350.0.1.0.16777215.0.stories.large.2010.10.20._NZKaneOconnell.jpg" alt="Kane O'Connell, 31 år, lärare, Wellington, Nya Zeeland.

Jag hjälper dagligen barn med allt möjligt men det är ju också en del av mitt jobb. Jag hade en vän som fick många problem på en gång. Han fick ekonomiska problem, hans förhållande tog slut, och han hade ingenstans att bo. Hans föräldrar var inte heller i livet så jag hjälpte honom med boende tills han hade hittat en ny lägenhet. Han hade haft ett tufft uppbrott från sitt förhållande och var mycket upprörd så jag gjorde vad jag kunde för att hjälpa honom.
” width=”100%”>

Kane O’Connell, 31 år, lärare, Wellington, Nya Zeeland.

Jag hjälper dagligen barn med allt möjligt men det är ju också en del av mitt jobb. Jag hade en vän som fick många problem på en gång. Han fick ekonomiska problem, hans förhållande tog slut, och han hade ingenstans att bo. Hans föräldrar var inte heller i livet så jag hjälpte honom med boende tills han hade hittat en ny lägenhet. Han hade haft ett tufft uppbrott från sitt förhållande och var mycket upprörd så jag gjorde vad jag kunde för att hjälpa honom.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/350.0.1.0.16777215.0.stories.large.2010.10.20.20100920_Slovakia_Alojzia_Dubovska.jpg" alt="Alojzia Dubovska, 36 år, homeopat, Bratislava, Slovakien.

Jag försöker hjälpa vem som helst, när som helst, till den som behöver det. Det var därför som jag utbildade mig till homeopat, det har blivit en livsuppgift för mig. En livsuppgift kan inte göras för att tjäna pengar. Om någon mår fysiskt eller psykiskt dåligt och gör allt för att hitta ett sätt att må bra på. Kan jag då, är jag alltid villig att hjälpa till med rådgivning och att eventuellt ge ett botemedel. Det viktiga är inte att hålla i minnet exakt vad det var som blev bra, det viktiga är att alltid göra det som behöver göras med ett ärligt sinne.
” width=”100%”>

Alojzia Dubovska, 36 år, homeopat, Bratislava, Slovakien.

Jag försöker hjälpa vem som helst, när som helst, till den som behöver det. Det var därför som jag utbildade mig till homeopat, det har blivit en livsuppgift för mig. En livsuppgift kan inte göras för att tjäna pengar. Om någon mår fysiskt eller psykiskt dåligt och gör allt för att hitta ett sätt att må bra på. Kan jag då, är jag alltid villig att hjälpa till med rådgivning och att eventuellt ge ett botemedel. Det viktiga är inte att hålla i minnet exakt vad det var som blev bra, det viktiga är att alltid göra det som behöver göras med ett ärligt sinne.


<img class="size-full " src="/static/images/conv/1404/350.0.1.0.16777215.0.stories.large.2010.10.20.anapaula_de_jesus_101810_sao_paulo_brasil.jpg" alt="Anapaula de Jesus, 31 år, student i företagsekonomi, Sao Paulo, Brasilien.

En gång avlade jag ett löfte, och jag behövde Guds hjälpande hand, så jag lovade att om han hjälpte mig skulle jag donera pengar till någonting. Jag lyckades att lösa problemet men istället för att donera pengar handlade jag en massa mat som jag gav till min granne som var i en väldigt besvärlig situation… när jag öppnade bagageluckan på min bil och hon såg alla matkassar började hon gråta. Det var stor hjälp för henne den gången, och det var av lika stor betydelse för henne som det var för mig.
” width=”100%”>

Anapaula de Jesus, 31 år, student i företagsekonomi, Sao Paulo, Brasilien.

En gång avlade jag ett löfte, och jag behövde Guds hjälpande hand, så jag lovade att om han hjälpte mig skulle jag donera pengar till någonting. Jag lyckades att lösa problemet men istället för att donera pengar handlade jag en massa mat som jag gav till min granne som var i en väldigt besvärlig situation… när jag öppnade bagageluckan på min bil och hon såg alla matkassar började hon gråta. Det var stor hjälp för henne den gången, och det var av lika stor betydelse för henne som det var för mig.