Som en kontrast till rapporterna om att det finns 130 miljardärer i Kina och att BNP, enligt regimen, växte med 8,7 procent förra året, rapporterade Kinas statistikbyrå att 150 miljoner kineser fortfarande lever i total fattigdom. Den växande klyftan mellan rik och fattig har lett till varningar om potentiell social instabilitet och kaos.
Chefen för Kinas nationella statistikbyrå, Ma Jiantang, avrapporterade vid en presskonferens den 21 januari. Han uppmärksammade även den växande klyftan mellan befolkningen i städer och på landsbygden och noterade att Kinas BNP per capita rankar runt hundrade plats jämfört med resten av världen.
Ekonomiprofessorn Xia Yeliang vid Peking University sade i en intervju med Sound of Hope Radio att ”det finns flera brister i inkomstfördelningsstrukturen” i Kina. Tio procent av befolkningen lever på en dollar om dagen, vilket är FN: s fattigdomströskel.
Förmögenheten hos Kinas 130 miljardärer överträffas endast av de 359 miljardärer som bor i USA enligt en studie som publicerades nyligen på huren.net, en hemsida ägnad åt de rikas livsstil i Kina. Det finns även 825 000 personer som har en förmögenhet på över 1,5 miljoner dollar. Dessutom ökade konsumtionen av lyxvaror, från 8,6 miljarder till 9,4 miljarder under förra året i Kina.
Ekonomen Liao Cheng anser att gapet mellan rika och fattiga ökar som ett direkt resultat av statliga monopol som leder till att ämbetsmän missbrukar sin makt för att utnyttja befolkningen.
– Många kineser har blivit rika på det här sättet, sade han.
Liao pekade även på bristen på pressfrihet som en bidragande faktor.
– Ämbetsmännen kan göra vad de vill, eftersom allmänhetens klagomål inte alls utgör något hot mot dem.
Statliga utgifter har ökat med mer än 100 miljarder yuan per år sedan 2005 enligt data från finansministeriet och nationella statistikbyrån.
Professor Ping Xinquiao vid Pekings universitet erbjöd ett annat perspektiv. Den totala inkomsten hos vanligt folk (förutom migrantarbetare) är mindre än 20 procent av BNP medan statliga administrativa utgifter utgör 30 procent av BNP.
Information som publicerats av Världsbanken visar att Kinas Gini-koefficient, som visar inkomstfördelningen har nått 0,47 vilket är långt över den internationellt erkända varningsnivån på 0,4. En Gini-koefficient på 0,5 skulle indikera risk för social instabilitet och kaos.
Kinas officiella ekonomiska politik har varit att ”tillåta några människor att bli rika först”. Under denna policy finns det nu en stor grupp nyrika, av vilka många är partitjänstemän och deras släktingar. Detta har lett till anklagelser att statlig korruption har bidragit till inkomstklyftan.
Den 12 januari lovade regimledaren Hu Jintao vid Centralkommitténs disciplininspektions sammanträde att straffa ämbetsmän som ägnar sig åt korruption.
Flera år i rad har frågan väckts på bland annat Nationella folkkongressen om obligatorisk registrering av förmögenhet för statliga ämbetsmän, men den har aldrig vunnit nog med gehör för att det ska bli verklighet.
En undersökning nyligen utförd av de statliga tidskrifterna People’s Daily och People’s Net visade att frågan om statlig korruption rankade högre än andra heta frågor såsom bostäder, utgiftskontroll, sjukförsäkring och inkomstklyftan.
Nyhetskommentatorn Chen Pokong intervjuades av Radio Free Asia och hade detta att säga i frågan:
– Stora ord och lite handling. Detta är typiskt för regeringen. De saknar inte bara beslutsamhet, de har helt enkelt ingen avsikt att bekämpa korruption alls. För ett år sedan visade en undersökning att 90 procent av allmänheten ville att det skulle bli obligatoriskt för ämbetsmän att redovisa sina förmögenheter, men 97 procent av ämbetsmännen var emot tanken.
Översatt från http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/28883/
