Franska böndernas vrede
Protesterande bönder lägger blomkål framför prefekturen Saint-Brieux, Bretagne i Frankrike den 24 september (Foto: Fred Tanneau/AFP /Getty Images)


Från den 28 till den 30 september samlades jordbruksministrarna i den Europeiska unionen för ett informellt möte. Mötets fokus riktades på livsmedelssäkerhet. Men det var också ett tillfälle att presentera kraven från den franska jordbruksministern, Stéphane Le Foll, för att utöka listan över produkter som berättigar till stöd till följd av det ryska embargot.

Alltså mer hjälp från EU, samt en rad åtgärder som borde kompensera för grönsaksproducenternas förluster i Bretagne, dock utan att påverka roten till problemet.

Franska jordbruket under högt tryck

Nyligen skedde våldsamma protester och bränder i Morlaix, en stad i prefekturen Finistère i Bretagne i nordvästra Frankrike, som visade på böndernas desperation. Xavier Beulin, chef för Jordbrukarnas Centralorganisation i Frankrike förklarade att "detta är vikten av förordningarna, vikten av restriktioner som håller på att bli outhärdligt för producenterna."

Faktum är att byggnaderna som fick ta emot demonstranternas vrede, likaså skattemyndigheten eller jordbruksmyndighetens kontor i Morlaix, utgör det hotet som hänger ovanför producenternas huvuden i det redan hårt ansatta ekonomiska klimatet för jordbruksanläggningar.

Den franska regeringen svarade i tre faser, som en reaktion på den förtvivlan hos de odlare i Bretagne som producerar grönsaker som broccoli, kronärtskockor och blomkål. Den första fasen består av att utvidga de stödberättigande villkoren för den Europeiska unionens stöd mot det ryska embargot. Den andra uppsättningen åtgärder avser reglering av marknaden, liksom tillbakadragande av varor, forskning av nya marknader och nya kunder, för att minska stockningen på marknaden.

Den tredje fasen består av finansiellt stöd på kort varsel, genom att man minskar de sociala avgifterna, och ger skattelättnader. Detta planerar man tillämpa i början på oktober. Alla dessa åtgärder har som mål att blidka böndernas vrede, och förbättra situationen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i EU.

Att ifrågasätta det franska jordbruket

2013 var de medelstora och stora gårdarna i Frankrike de första som fick hjälp och stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken, med inte mindre än 9,2 miljarder euro.

Franska gårdar, vars genomsnittliga storlek är cirka 100 hektar, och vars antal har halverats på 20 år, står inför en global marknad som fluktuerar enligt de geopolitiska och klimatmässiga förhållandena. Ekonomisk hjälp gör det möjligt att upprätthålla konkurrenskraftiga exportpriser, men utesluter små gårdar med en mer lokal räckvidd.

Enligt Institute of Health Surveillance (Institutet för hälsokontroll), ligger jordbruksyrket bland de med den högsta dödligheten genom självmord – främst av ekonomiska skäl. Självmordsfrekvensen är proportionell mot storleken på gården. Ju större exploatering, desto större förtvivlan hos producenten. Lösningar finns med ekologiskt jordbruk och lokala jordbruksmarknader, men dessa ingår inte i den övergripande jordbruksekonomin, som alltmer står inför en återvändsgränd.