Främlingsfientlighet visar på sprickor i det europeiska samhället
Poliser patrullerar i en obebodd byggnad där asylsökande uppehåller sig i den sydfranska staden Nice den 10 november. Ett hundratal flyktingar, huvudsakligen från Afrika, Tjetjenien och Ingusjetien slog sig ner några dagar i den här byggnaden, vilken tillhör Nice utbildningssjukhus (Foto: Sebastien Nogier/AFP/Getty Images)


När den tyska förbundskanslern Angela Merkel i oktober sade att försöken att bygga ett multikulturellt Tyskland ”misslyckats totalt”, slog det an en sträng hos många i Europa med en stadigt växande anti-immigrantkänsla. Experter oroar sig över trenden med den ökande populariteten för politiska partier på högerkanten, vilket återspeglar den växande intoleransen på kontinenten mot dess minoriteter.

Enligt Mölzer, ledamot i Europaparlamentet från Österrikes Frihetsparti (FPO) är de mest känsliga immigrantnationaliteterna turkarna och afrikanerna. Han menar att det beror på att de är kulturellt fullständigt annorlunda och på många områden inte vill integreras. Detta har ofta att göra med deras muslimska tro.

Beträffande exempelvis turkiska immigranter i Tyskland, säger Mölzer att de ofta inte försöker bli integrerade i det samhälle de kommit till. Han påpekar att den turkiske premiärministern Erdogan sade till sina medborgare under ett besök i Tyskland år 2008 att ”assimilering är ett brott mot mänskligheten” och att integration inte ska förväxlas med assimilering.

Detta är enligt Mölzer orsaken till att ”turkar ofta går samman i flock”.

Den österrikiske parlamentsledamoten tror att turkisk massinvandring måste stoppas av EU och är emot att Turkiet går med i unionen, eftersom han säger att dess kultur är för annorlunda jämfört med resten av Europa. Han klandrar också Turkiet för att vara en dörr för illegal invandring till EU.

Mölzer var nyligen med och stödde en deklaration i Europaparlamentet med krav på en bedömning av problemen med immigration och integration i händelse av att Turkiet kom med i EU.

– Jag, vårt parti och den överväldigande majoriteten av européerna har inget emot andra kulturer, folk, eller så kallad kontrollerad immigration. Det kan vara fruktbart för både européer och utlänningar. Men det vi står inför och det vi måste stoppa är massinvandring. Det potentiella ersättandet av vår kultur och av våra värderingar är det största bekymret med den så kallade anti-immigrationskänslorna i Europa.

Men Bashy Quraishy, som är ordförande för det europeiska nätverket mot rasism; European Network against Racism, (ENAR), och ledamot av EU-kommissionens integrationsgrupp (High Level Group for Integration), anser att tanken att européerna skulle förlora sin identitet är absurd eftersom den totala populationen med icke vita i Europa är mindre än 5 procent.

– Europa har 500 miljoner invånare. Hur kan fem procent förändra identiteten hos 95 procent? Det kan hända bara om dessa 95 procent inte har någon identitet och är så svaga att de tillåter någon att ändra deras identitet.

Quraishi förklarar att identitet är något som utvecklas under hundratals och tusentals år. Så det är skrattretande att tro att människor som har levt i Europa i bara 50 år och som är så mångskiftande – till exempel kommer muslimer från 50 olika länder, de äter olika mat, stöder olika politiska partier och har olika kultur – kan förändra europeisk identitet.

Barry van Driel, generalsekreterare för International Association for Intercultural Education med bas i Holland, och internationell chef för Lärarutbildningen vid Anne Franks Hus i Amsterdam, arbetar tätt tillsammans med skolor och blivande lärare. Han tror på att människor behöver vara medvetna om islam och andra trosinriktningar från unga år.

Han säger att i nästan alla europeiska länder exponeras barnen bara för deras eget trossystem, och detta gäller även muslimska barn i Storbritannien.

– Det som händer är att 4-5 år gamla barn redan har missuppfattningar och stereotyper om andra trossystem, så de har en viss kunskap som behöver bli korrigerad vid mycket unga år.

Van Driel varnar för att marginaliseringen av människor med färsk erfarenhet av migration (som han föredrar att kalla immigranter) kan leda till att de inte tillhör samhället.

– Många föds där, de känner sig som tyskar, holländare [och] och fransmän i viss utsträckning, och de kommer inte att känna sig hemma i de länder som är deras föräldrars hemländer.

Van Driel anser att en annan konsekvens av marginaliseringen är att det barnet utvecklar lågt självförtroende, trots och hat mot samhället, och saknar känslan av att vara involverat i den socio-politiska sfären. I de mest extrema fallen kan det finnas en känsla av att vilja stödja terrororganisationer såsom al-Qaida, vilket händer särskilt bland unga män som tror att det ger dem en viss status och identitet, och det är ytterst farligt.

Han tycker att den största utmaningen för europeiska regeringar och medborgare att ”ta ombord att vi lever i ett multikulturellt samhälle och detta får vissa konsekvenser”.

Om den ekonomiska krisen i Europa fortsätter kommer den enorma reaktionen mot minoriteter också att fortsätta och de högerextremistiska politikerna kommer att fortsätta få stöd bland vissa sektorer i samhället som känner sig hotade, och känner osäkerhet.

 

Översatt från engelska: