Förvärrat antibiotikaresistensläge under 2009
På sjukhusen är risken för spridning av resistenta bakterier stor. Bilden visar flaskor med antibiotika på ett sjukhus i Kina; ett land där antibiotikaresistensen ökar mycket snabbt. (Foto: AFP/Frederic J. Brown)


Oroande siffror från Smittskyddsinstitutet visar att situationen med antibiotikaresistenta bakterier har förvärrats. Fall av svårbehandlade gramnegativa tarmbakterier har ökat med 27 procent under 2009 jämfört med året innan.

Ju mer vi använder antibiotika desto mer bidrar det till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft och desto större är risken för att nya resistenta bakterier uppstår och sprider sig.

Antibiotikaresistens har blivit ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och kan i värsta fall leda till dödlighet när antibiotikakuren inte biter på bakteriella infektioner.

– Detta är en oroväckande
utveckling bland annat för att det råder en allvarlig brist på nya antibiotika som kan användas mot dessa gramnegativa bakterier. Behandlingsalternativen är få, säger Barbro Olsson Liljequist, chefsmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet i ett pressmeddelande.

Enligt statistik från Smittskyddsinstitutets (SMI) och Stramas årsrapport Swedres 2009 rapporterades 3 754 fall av ESBL  (Extended Spectrum Beta-Lactamases) under 2009.

För tredje året i rad har det även rapporteras fall i Sverige av multiresistenta (bakterier som har utvecklat motståndskraft mot flera  sorters antibiotika) ESBL-bildande bakterier som nu även har utvecklat resitens mot antibiotikagruppen karbapenemer. Karbapenemer är en av de få antibiotikagrupper som biter på denna typ av bakterier.

Under 2009 anmäldes tre fall av karbapenemresistens. I samtliga fall fanns en bakomliggande historia med sjukvård i södra Europa. Totalt handlar det hittills om 13 fall med olika typer av karbapenemresistens i Sverige.

ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamases) är ett ämne som kan bildas av tarmbakterier. ESBL gör bakterierna svårbehandlade och motståndskraftiga mot våra vanligaste antibiotika. Exempel på andra antibiotikaresistenta bakterier är MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) och VRE (vancomycinresistenta enterokocker).

Det är främst i Asien, Afrika, USA, Kina, Indien och i flera sydeuropeiska länder som spridningen av resistenta bakterier är störst.

Det finns dock en ljusning i och med att användningen av antibiotikaförskrivningen i öppenvården i Sverige minskade med 7,4 procent under 2009. Men användningen av antibiotika varierar också mycket mellan olika län.

– Det är positivt att förbrukningen minskade under 2009. Ökningen av resistenta bakterier understryker vikten av att inte använda antibiotika i onödan. Dessutom måste det satsas ännu mer på hygienrutiner och det måste finnas kapacitet i sjukvården för att kunna hantera den ökade resistensen genom exempelvis tillgång till enkelrum, säger Otto Cars, ordförande i Strama.

Bland barnen har förskrivningen till de små barnen (0-6 år) inom öppenvården sjunkit med 17, 2 procent, dock visar en analys från Socialstyrelsen att vart tionde recept på luftvägsantibiotika till barn (0-6 år) upprepas av en ny kur inom 14 dagar.