Fortfarande vanligt med antibiotika mot förkylning
Risken för spridning av resistenta bakterier är ett stort problem på sjukhusen där antibiotikaanvändningen är stor och där det finns många sjuka och svaga. (Foto: AFP/Martin Bureau)


Trots risken för resistenta bakteriestammar, skriver läkare ut antibiotika till nästan hälften av alla som söker vård vid luftvägsinfektioner, visar en ny svensk avhandling.

I studien som är den största hittills i sitt slag i Sverige, har drygt 240 000 patientbesök analyserats under en sexårsperiod hos primärvården i Kalmar. De vanligaste diagnoserna var förkylning, halsfluss och öroninflammation. 

Thomas Neumark, distriktsläkare i Kalmar och doktorand i allmänmedicin vid Linköpings universitet blev oroad över resultat av sin forskningsstudie – trots att patientbesöken har minskat mycket har nivån på antibiotikaförskrivningar legat kvar på i stort sett samma höga nivå.

Han anser att andelen antibiotikabehandlingar bör kunna halveras.

– Vi har dålig samsyn och värderar de kliniska symtomen olika. Riktlinjerna är svagt förankrade och definitionerna vaga. Arbetsgivaren – landstingen – men även den enskilde yrkesutövaren bör ta större ansvar för medicinsk uppdatering och verksamhetsuppföljning, säger han i ett pressmeddelande.

Fastän de flesta luftvägsinfektioner är orsakade av virus och läker ut av sig själv skrev läkaren ut antibiotika i 45 procent av alla besök och vid öroninflammationer hos barn var andelen nära 80 procent. Den siffran har inte minskat trots stramare svenska riktlinjer som föreskriver att man kan vänta med behandling i tre dagar för att ge patienten möjlighet till självläkning.

En tidigare studie har visat att man endast vinner en halv dags förkortad smärta med antibiotika och utläkningen var lika god utan behandling. 

Thomas Neumark vill i sin fortsatta forskning undersöka orsakerna till varför läkarna inte följer de riktlinjer som finns. Han tror att problemet är mångfasetterat: ”det kan handla om pressade arbetsförhållanden i primärvården, dålig bemanningssituation med vikarier som ofta saknar allmänmedicinsk kompetens och kanske andra förskrivningsvanor”, menar Neumark. 

– Ofta verkar det vara doktorn som tror att patienten förväntar sig att få ett recept på antibiotika, medan patienten egentligen vill ha längre tid för konsultation och en förklaring till symtomen.

Fakta om antibiotikaresistens:

Bakterier är naturligt känsliga för vissa typer av antibiotika och resistenta (motståndskraftiga) mot andra. Med resistenta bakterier menar man bakterier som har blivit resistenta mot ett (eller flera) antibiotika som de tidigare varit känsliga för. 

Exempel på antibiotikaresistenta bakterier är MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus), ESBL (tarmbakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum) och VRE (vancomycinresistenta enterokocker). 

Resistens leder till svårighet (eller omöjlighet) att behandla vissa infektioner vilket orsakar patienter onödigt lidande och när det gäller allvarliga infektioner ökar också risken att patienten avlider p.g.a. att infektionen inte går att behandla effektivt.

Källa: Socialstyrelsen