Fånggrödor är bra för klimatet
Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har kommit fram till att fånggrödor kan minska utlakningen av kväve och på sikt bidra till att Sverige når de uppsatta klimatmålen. (Foto: Åsa Myrbeck)


För att komma tillrätta med den globala uppvärmningen, måste koldioxidutsläppen minska. Nu har forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommit fram till att fånggrödor kan minska utlakningen av kväve och på sikt bidra till att Sverige når de uppsatta klimatmålen, genom att mullhalten i jorden ökar.

Genom att plantera fånggrödor när huvudgrödan har skördats, minskas utlakningen av kväve. Kolet som binds in i åkermarken kan därför kompensera för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

I södra Sverige har fånggrödor eller mellangrödor använts under tio till femton år för att minska utlakningen av kväve från jordbruksmarken, och resultaten har varit positiva. Man har valt att så in rajgräs i huvudgrödan och det har inte bara bidragit till att kväveutlakningen minskat, utan även begränsat erosionen, ökat den biologiska mångfalden och förbättrat markstrukturen.

– Vi har kvantifierat effekten av fånggrödor på markens kolförråd på fyra försöksplatser i Skåne och Västra Götaland under femton till tjugofyra år. Fånggrödor höjde kolhalten i marken med cirka tre hundra kilo kol per hektar och år i genomsnitt. Detta motsvarar ungefär ett ton koldioxidekvivalenter, säger Thomas Kätterer, professor vid institutet för ekologi, SLU.

Under hösten så växer rajgräset och tar upp kvävet. Då man förlänger fotosyntesens period, ökas inlagringen av atmosfäriskt kol hos fånggrödorna och blandas sedan in i jorden. Enligt de beräkningar som forskarna vid SLU har gjort, kommer cirka en tredjedel av det kol som fångats upp i fånggrödan att lagras som ett stabilt humus i marken.

Dagens utsläpp behöver halveras till år 2050
Då kommer mullhalten i jorden att öka och kolet kommer vara borta från atmosfären under mycket lång tid och bidra till att minska växthuseffekten.

– För att sannolikt kunna undvika att överskrida två graders temperaturökning är klimatpanelens (IPCC) bedömning att dagens globala utsläpp behöver mer än halveras till 2050 jämfört med dagens nivåer och vara kring noll 2100, säger Kätterer.

För att binda in ett ton kol per hektar, måste man odla fånggrödor under tre år. Det behövs även cirka tolv hektar fånggrödor för att balansera koldioxidutsläppen från alla oss svenskar.

Fossila bränslen är en stor bidragande orsak till utsläppen av växthusgaser och de används bland annat till el- och värmeproduktion samt transporter. De länder som har haft en hög ekonomisk tillväxt, som till exempel Kina, har ökat sina utsläpp betydligt sedan 1990, medan industriländerna har hållit sina utsläpp på en relativt konstant nivå.

– Den halvering av de globala utsläppen till år 2050 som beräknas vara nödvändig innebär att utsläppen per person år 2050 i genomsnitt högst får uppgå till cirka två ton koldioxidekvivalenter, beräknat för en befolkning på nio miljarder. De globala utsläppen per person måste minska, framförallt för industrialiserade länder. I Sverige måste de minska till mindre än en tredjedel av dagens utsläppsnivå, säger Kätterer.

Enligt Naturvårdsverket påverkar det varmare klimatet vår miljö och det märks bland annat på en tillbakagång av jordens glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade nederbördsmönster och en minskning av istäcket i Arktis.

Fånggröder kan odlas från Skåne till Mälardalen
Världshaven har också försurats på grund av att koldioxidhalten har ökat. Man tror också att klimatförändringarna kommer bli större vid de nordliga breddgraderna än världen i genomsnitt.

Effekterna för jord- och skogsbruket kan bli betydande och det gäller även för känsliga områden i fjällen och Östersjön.

Man kan odla fånggrödor från Skåne upp till Mälardalen. Kommer man längre norrut, är vegetationsperioden alldeles för kort.

– Jordbruken får idag bidrag för att odla fånggrödor, eftersom de har visats minska utlakningen av näringsämnen till vattendrag. Eftersom vi nu visar att fånggrödor också är bra för klimatet kunde man tänka sig att ytterligare stödja odlingen av fånggrödor för att öka arealen där de odlas, säger Kätterer.