Fallet Tang Hui sätter ljuset på arbetslägersystemet
Tang Hui, mor till ett ungt våldtäktsoffer, står vid ingången till Hunanprovinsens högre domstol i staden Changsha den 1 juli 2013. Tang dömdes till 18 månader i tvångsarbetsläger efter att hon framgångsrikt överklagat om hårdare straff för de som våldtog hennes dotter. (AFP/AFP/Getty Images)


I tisdags inleddes domstolsförhandlingar i ett av de viktigaste fallen när det gäller Kinas tvångsarbetsläger. Men reformering av arbetslägersystemen tycks mycket avlägsen.

Fallet handlar om Tang Hui i staden Yongzhou i Hunanprovinsen som sedan 2006 upprepade gånger överklagat till lokala myndigheter för att få till stånd ett hårdare straff för dem som kidnappade, våldtog och tvingade hennes då 11-åriga dotter in i prostitution. Kineser på internet har intresserat sig för hennes kamp mot det egenmäktiga och mäktiga kinesiska rättsväsendet; man har kallat henne ”överklagande-mamman”.

Domstolsförhandlingarna i tisdags blev nyhetsstoff i ett stort antal kinesiska medier. Vissa av dem visade sitt stöd för Tang. Henan Business Daily skrev bland annat: ”Vi ber om ursäkt, Tang Hui. Det är inte du som ska skämmas, det är vi som skäms för att möta dig. Det är lagen som skäms för att möta dig.” Lokalinvånare fanns på plats utanför domstolen och sade uppmuntrade ord till Tang när hon gick förbi dem.

I skrivande stund finns det på Twitter-liknande mikrobloggen, Sina Weibo, över två miljoner inlägg på sökordet ”Tang Hui”.

Domstolsförhandlingarna togs upp efter att Tang Hui vägrat ta pengar från domstolen. Pengarna ska ha fungerat som en muta i utbyte att hon tar tillbaka sin stämningsansökan om kompensation för att den lokala arbetslägerkommittén dömt henne till 18 månaders tvångsarbetsläger.

I augusti 2012, kort efter att sju män slutligen fick sina domar för vad de gjorde mot henne dotter, dömdes Tang utan rättegång för att ha ”stört den allmänna ordningen i samhället”.

När nyheten om gripandet av Tang började cirkulera på internet ledde det till ilska bland nätanvändarna; många kräver att man avvecklar ”laojiao” eller omskolning genom arbetsläger, det system som hade dömt Tang.

Kort därefter tvingades kommittén att släppa henne. Tang stämde då Yongzhous myndigheter, och krävde en offentlig ursäkt och över 2 000 yuan (ungefär motsvarande i svenska kronor) i kompensation. I april avslog Yongzhous mellandomstol hennes ansökan, vilket ledde till att hon överklagade till högre instans, Hunanprovinsens högre folkdomstol.

Trots fyra timmars domstolsförhandlingar under tisdagen kom den högre domstolen inte fram till något beslut. Domstolen sade att man kommer att meddela beslutet längre fram, enligt en artikel i Beijing Times.

Arbetslägersystemet tillåter polis att internera folk upp till fyra år utan rättegång. Politiska dissidenter, religiösa utövare, petitionärer och de som begått mindre förseelser låses in i dessa interneringsläger runt om i landet och tvingas ofta utföra hårt arbete. Systemet är fristående från fängelserna, som tillhör det kinesiska rättsväsendet.

I januari meddelade kinesiska medier att regimen kommer att reformera systemet med omskolning genom arbete, men analytiker är skeptiska till en verklig förbättring för fångarna, som ofta torteras och utsätts tvingas till långa skift under hemska sanitära förhållanden.

Att reformer verkligen ska genomföras tycktes avlägset under tisdagen när direktören för Yongzhous arbetslägerkommitté, Jiang Jianxiang, insisterade att Tangs dom inte var olaglig. Tang berättade för AFP i en intervju i tisdags att Jiang bad om ursäkt efter att han ”inte hade beaktat humanitär omsorg och skickat mig till arbetsläger, vilket inte var passande”, men han tillade att ”opassande inte innebär att det är olagligt”.

Jiang berättade
också för Southern Weekend, en tidning i Guangzhou, att Tang hade brutit mot lagen trots upprepade tillrättavisningar, och ”allvarligt stört den allmänna ordningen”.

Arbetslägret medgav att man erbjudit Tang 100 000 yuan i kompensation i en uppgörelse utanför domstolen, något som hon vägrade. I en intervju med China Youth Daily, som gjordes dagen innan domstolsförhandlingen, förklarade Tang att folk från domstolen besökt henne i maj för att nå en uppgörelse. Huvuddomaren, två biträdande domare, en chefsdomare och en nämndeman lovade henne den kompensation som hon begärt, jämte 100 000 yuan och en offentlig ursäkt från arbetslägrets kommitté.

Hon vägrade erbjudandet när kommittén inte höll löftet om att hon skulle få se själva ursäktsuttalandet. Den ledande domaren berättade också för henne att hon inte fick berätta för om uppgörelsen kring skadeståndssumman.

”Jag sade att jag inte ville ha det så. Om de skulle ge mig pengarna för att de verkligen bryr sig om mig och har goda avsikter för att hjälpa mig, då vore det hedervärt, och alla borde få veta detta. Jag kunde inte acceptera deras pengar mitt i all ondska”, berättade Tang för China Youth Daily.

Efter domstolens förhandlingar fick Tang mycket sympati från nätanvändare. Användaren ”Ants Like Fantasy” från Zhejiangprovinsen skrev: ”En storartad mor, men ett patetiskt rättsväsende.”

En invånare i Fujianprovinsen skrev: ”Om ’laojiao’ avvecklas, skulle det då signalera att Jiangs [Zemin] fraktion trycks tillbaka?” Omskolning genom arbete-systemet har använts flitigt under den tidigare kinesiske kommunistpartiledaren Jiang Zemin för dennes politiska kampanjer, inklusive förföljelsen av Falun Gong, en andlig metod som Jiang förbjöd 1999.

Weizhuang, en kinesisk skribent, skrev: ”Det här är inte bara en tragedi för Tang Huis familj utan för alla människor i det här landet!”

Översatt från engelska:

http://www.theepochtimes.com/n3/151035-case-of-tang-hui-a-petitioning-chinese-mother-highlights-labor-camp-system/