Island säger nej till EU-förhandlingar i landets folkomröstning. Närmare 53 procent röstade emot medlemskap. Statsminister Kristrún Frostadóttir, som vill gå med i EU, säger att resultatet ”inte är ett bakslag” utan ”en seger för demokratin”.
Regeringsrepresentanter som stod på ja-sidan för ett medlemskap uttalade sig försiktigt på ett pressmöte på söndagseftermiddagen.
Statsministern bekräftade, enligt isländska public service-bolaget Rúv, att ”regeringen inte kommer att gå vidare med samtal om medlemskap under denna mandatperiod”.
Hon sade även att hon haft kontakt med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa och konstaterade att kontakterna mellan EU och Island ska vara fortsatt starka. Däremot ville hon inte slå fast hur processen ska fortsätta.
Från nej-sidans valvaka i natt. Nej-sidan vann den till en början helt jämna folkomröstningen om EU-förhandlingar. Foto: Marco Di Marco /AP/TT
– Vi ska diskutera med alltingets utrikesutskott om hur detta kapitel bäst kan avslutas. Vi gör inga definitiva utfästelser, sade statsminister Kristrún.
Folket har talat
Glädjen var samtidigt stor på nej-sidan:
”Folket har talat”, skriver Gudrún Hafsteinsdóttir, partiledare för det konservativa självständighetspartiet och en av de tyngsta rösterna för nej-sidan, på X.
Det var länge extremt jämnt i rösträkningen efter Islands folkomröstning om förhandlingar för ett EU-medlemskap, men till slut stod det klart. Med 52,8 procent vinner nej-sidan över ja-sidans 47,2 enligt Rúv.
Det innebär att drygt 105 000 islänningar röstade för och 118 000 röstade nej. Valdeltagandet blev 82,5 procent, det högsta sedan parlamentsvalet i april 2009 då 85,1 procent gick till valurnorna.
Folkomröstningen är enbart rådgivande och islänningarna röstar inte om EU-medlemskap direkt, utan om landet ska återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is 2013 av den dåvarande EU-skeptiska regeringen.
EU-vänligare regering
Den nuvarande regeringen har en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen. Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA.
Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
Ja-sidans argument handlar också om stigande inflation och USA:s tullkrig, medan nej-sidan ser en EU-anslutning som en förlust av den frihet landet kämpat för.
