EU-skepsisen ökar i Storbritannien
EU-skeptiska britter från Independence Party demonstrerar utanför parlamentet den 24 oktober i London. De kräver en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU. (Foto: Oli Scarff/Getty Images)


Storbritanniens starka tradition av att vara kritisk mot den Europeiska unionen (EU) ökar som en följd av skuldkrisen i euroområdet.

Storbritannien har alltid varit en motvillig EU-medlem, med större motstånd än andra stora EU-länder mot unionen. Nu när man befinner sig mitt i den ekonomiska krisen blir det allt svårare för premiärminister David Camerons koalitionsregering att ignorera de senaste kraven från brittiska EU-skeptiker om en folkomröstning om britternas EU-medlemskap.

Begäran kommer både från Camerons konservativa parti och det växande brittiska Independence Party (UKIP).

En motion om folkomröstning som lämnats av parlamentsledamoten David Nuttall röstades ned i det brittiska parlamentets underhus den 24 oktober. Det var inte så överraskande. Även om de konservativa har återtagandet av makten från Bryssel i sitt manifest, har de varit tvungna att tona ner detta efter att de bildade koalition med det EU-vänliga Liberaldemokraterna. Dessutom är oppositionspartiet Labor generellt sett för EU.

Det som gjorde det till en stor nyhet var hur det gick till: Det Konservativa partiet införde en så kallad trelinje-piska, en direkt order till sina parlamentsledamöter att rösta efter partilinjen eller riskera sina positioner och framtida karriärer i partiet.

Resultatet blev att två parlamentsledamöter avgick från sina ministerposter och det Konservativa partiet kom att framstå som djupt splittrat i frågan, och att det starkt EU-skeptiska UKIP fick ett uppsving i opinionsundersökningarna.

– UKIP är det snabbast växande politiska partiet i Storbritannien, sade partiets vice ordförande Paul Nuttall, (ej släkt med David Nuttall) till Epoch Times.

Han sade att UKIP började som en påtryckningsgrupp 1992 men är idag ett fullfjädrat parti som har börjat utgöra ett allvarligt hot mot de etablerade partierna, med stöd av cirka 7 procent av väljarna, enligt vissa opinionsundersökningar.

Från 1999 till 2009, gick UKIP från fjärde plats till att bli det näst största partiet i valet till Europaparlamentet och har nu elva medlemmar i Bryssel, som ”röstar emot all lagstiftning som överför makt från våra väljare till ansiktslösa byråkrater i Bryssel”, som Paul Nuttall uttryckte det.

– Misstron mot EU har alltid varit stark i Storbritannien men det har hårdnat under de senaste åren när människor inser hur mycket inflytande EU har över deras liv, sade Paul Nuttall och tillade att 75 procent av brittisk lag nu initieras av Europakommissionen, vilken inte är vald av folket.

”Detta är inte demokratiskt”, sade han.

Som UKIP ser det, finns det ingenting som hindrar att Storbritannien lämnar EU och upprättar frihandelsavtal med länderna på egen hand. Vad Storbritannien 1973 anslöt sig till och röstade för i en folkomröstning 1975, var en gemenskap som bygger på handel och samarbete.

– Vad det har förvandlats till är ett embryo till en europeisk superstat för att utmana USA. Vi har aldrig röstat för detta och vi vill inte ha det, sade Paul Nuttall om EU.

Han tillade att detta inte är ett isolerat fenomen för Storbritannien. Misstron mot EU ökar, särskilt i nordeuropeiska länder som Holland, Finland och Tyskland, sade han.

När man talar med David Nuttall, den konservativa parlamentsledamot vars motion om folkomröstning oväntat förde honom in i det nationella rampljuset, är det slående hur lika de låter.

– Vi är på ett transportband mot ett Europas Förenta Stater, vilket absolut inte är vad folket röstade för 1975. Jag är helt säker på att om det blev en folkomröstning i dag, skulle bara en liten del av det brittiska folket rösta för att stanna kvar i EU på de villkor som vi för närvarande har, sade han.

Opinionsundersökningar visade att 70 procent av britterna ville ha en folkomröstning och 49 procent skulle rösta för att lämna EU medan bara 40 procent skulle rösta för att vara kvar. David Nuttall föreslog ett tre-vägs alternativ, att omförhandla Storbritanniens villkor.

Översatt från engelska