EU behöver NSA för att motverka kinesiskt spioneri
Mike Rogers, ordförande i det amerikanska representanthusets underrättelsekommitté talar till media när han anländer till ett slutet informationsmöte för medlemmar av representanthuset den 11 juni. Rogers talade till Europaparlamentet angående NSA:s spionverksamhet den 17 december. (Foto: Alex Wong / Getty Images)


När Europeiska unionen (EU) har börjat fundera på olika förslag om hur man ska reagera på National Security Agencys (NSA) spioneri, inklusive att dra sig ur vissa program med USA, klargjorde en amerikansk kongressledamot att EU behöver NSA.

Den 17 december, försvarade Mike Rogers, ordförande i det amerikanska representanthusets underrättelsekommitté, NSA:s program och sade till Europaparlamentet att NSA och andra underrättelsetjänster behövs för att bekämpa kinesiskt spionage.

Rogers sade att gemensamma insatser mellan EU och Förenta staterna är nödvändiga för att försvara sig mot Kinas ekonomiska spionage.

”Vi har ingen enad front mot industrispionage från Kina”, sade han, enligt Intellectual Property Watch, en ideell nyhetstjänst på immaterialrättspolitik.

Strax innan förhandlingen den 10 december, talade Rogers om hot från utländskt spionage med Fox News. I en diskussion om NSA sade han att andra länder har underrättelseprogram mot USA och deras syften är skadliga.

”Debatten handlar om hur dålig vi tror att NSA egentligen är. Kineserna är på våra nätverk, ryssarna är på våra nätverk, iranierna är på våra nätverk, ”sade Rogers.

Rogers sade att han tror att Obama-administrationen bör förklara NSA:s program för allmänheten och förklara de skydd som finns på plats för att förhindra missbruk.

”Det betyder inte att folk som arbetar för NSA och avlade en ed till konstitutionen är dåliga. Men jag garanterar att den ryska underrättelsetjänsten, kinesiska underrättelsetjänsten och iranska underrättelsetjänsten är dåliga.”

Föreslagna reformer

Rogers var en av flera personer som bjudits in för att ge synpunkter till EU. Europaparlamentets utskott för medborgerliga rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor överväger reformer i EU:s politik om samarbete med amerikanska underrättelsetjänster, i ljuset av NSA:s spionprogram.

Förslagen omfattar avslutandet av flera avtal med Förenta staterna, däribland Safe Harbor-avtalet som skyddar mellanhänder på internet och spårandet av finansieringen av terrorism som ger USA tillgång till bankuppgifter.

Den 19 december fick utskottet en muntlig sammanfattning av de föreslagna reformerna gällande samarbetet med NSA, som ingick i en rapport till Vita huset och offentliggjordes dagen innan, enligt Intellectual Property Watch.

Bland rapportens 46 rekommendationer finns en reform av en av NSA:s mest kontroversiella metoder: den breda samling av metadata från alla amerikanska telefonsamtal. I rapporten föreslås att behålla datainformationen i händerna på privata telekommunikationsföretag eller ett konsortium, och bevilja regeringen tillgång till specifika delar endast genom ett domstolsbeslut.

Kommittén har bjudit in tidigare NSA-entreprenören Edward Snowden att vittna. Snowden läckte de klassificerade NSA-dokumenten till pressen, och befinner sig för närvarande i Ryssland under asyl. Reportern Glenn Greenwald från The Guardian, som Snowden passerade dokumenten till, har redan vittnat.

Kontraspionage

Att Rogers markerade behovet av att motverka spionage i sitt vittnesmål inför EU kan vara ett tecken på att underrättelseavdelningar rör sig bortom skyddandet av amerikanska underrättelseoperationer enbart på grunder av att förhindra terrorism.

Det närmare 52,1 miljarder dollar stora ”svarta budget” till NSA, CIA, National Reconnaissance Office, och National Geospatial-Intelligence-programmet var bland de dokument som stulits av Snowden och läcktes ut.

Budgeten visar att avdelningarna har fem kärnuppdrag. Bland dem finns kampen mot utländskt spioneri, som har en budget på 3,8 miljarder dollar. En annan budget ligger på 4,3 miljarder dollar och är till för cyberoperationer för att försvara mot digitala intrång och förhindra spridning av massförstörelsevapen, enligt uppgifter från Washington Post.

Historiskt sett har spionage normalt använts endast i krigstider och de berörda avdelningarna har nedmonterats efter konflikten. Detta förändrades dock i och med kommunismens uppkomst och dess tunga användning av spioner för infiltration, stöld av viktig teknik och omstörtande verksamhet.

Den pensionerade direktören för CIA:s National Clandestine Service och chef för CIA:s kontraspionage, Michael J. Sulick, ger en detaljerad historia om amerikanska underrättelseoperationer i sin senaste bok, ”Amerikanska spioner (American Spies).”

Sulick, liksom många andra före detta underrättelseagenter, hävdar att utländskt spionage mot USA, särskilt från Kina och Ryssland, förblir ett stort och allvarligt problem.

”Under 2007 hävdade den dåvarande nationella kontraspionagens verkställande direktör, Joel Brenner, att ”det finns nu 140 utländska underrättelsetjänster som försöker tränga in i USA eller amerikanska organisationer i utlandet, och för många av dem  är vi deras främsta mål ”,  konstaterar Sulick i sin bok.

Före detta CIA-agenten Henry Crumpton hävdar likadant i sin bok, The Art of Intelligence, och säger: ”Både Ryssland och Kina har förmodligen mer hemliga underrättelseagenter inne i USA nu, under det andra decenniet av 2000-talet, än under det kalla krigets höjdpunkt.”

Översatt från engelska