Ett maskhål nära jorden, och två andra överraskande hål i rymden
En konstnärs illustration av ett maskhål. (Shutterstock)


Det finns en möjlighet att ett maskhål existerar i mitten av Vintergatan som kan vara stort och stabilt nog för att ett rymdskepp ska kunna ta sig in i det. ”I teorin skulle Vintergatan kunna vara ett ’galaktiskt transportsystem’”, konstateras det i ett pressmeddelande från Sissa i Trieste, Italien.

Tidigare trodde forskarna att maskhål skulle vara mycket små. Den här upptäckten visar dock att det finns en möjlighet att stora maskhål – likt hålet i filmen ”Interstellar” – existerar. Och sådana maskhål skulle inte bara kunna existera i centrum av vår galax, utan också i andra galaxer med liknande förutsättningar. Inget maskhål har upptäckts, men teoretiskt skulle det kunna finnas ett där.

Professor Paulo Salucci förklarar i pressmeddelandet: ”Om vi kombinerar kartan av den mörka materian i Vintergatan med den senaste modellen för Big Bang för att förklara universum, och om vi utgår från hypotesen att det existerar tunnlar i rumtiden, är följden att vår galax verkligen skulle kunna innehålla en av de här tunnlarna, och att den tunneln till och med skulle kunna vara lika stor som hela galaxen.”

”Men det finns mer. Vi skulle också kunna färdas genom den här tunneln, eftersom den enligt våra beräkningar skulle kunna vara möjlig att navigera”, fortsatte han.

Teorin är en komplex reflektion över exakt vad mörk materia är. Forskarna har antagit att mörk materia, den mystiska substans som en enorm del av universum utgörs av, kan förklaras med existensen av partiklar som kallas neutraliner. Dessa partiklar har dock inte upptäckts ännu. Salucci säger att alternativa teorier borde övervägas: ”Mörk materia kan vara ’en annan dimension’, kanske till och med ett stort galaktiskt transportsystem. I vilket fall som helst behöver vi verkligen börja fråga oss själva vad det är.”

Studien publicerades i tidskriften Annals of Physics i november förra året.

Gigantisk kosmisk vägg

Om man lämnar den här världen och färdas sex till tio miljarder ljusår mot stjärnbilden Eridanus så kommer man till en gigantisk kosmisk vägg av ingenting.

Ett tomrum i rymden med en utbredning på en miljard ljusår förbryllade forskarna när det upptäcktes 2007. Ett annat tomrum med en utbredning på 3,5 miljarder ljusår upptäcktes sedan 2009. De här tomrummen kan inte förklaras med den nuvarande förståelsen av universums struktur och evolution.


Ungefär sex till tio miljarder ljusår bort från jorden tycks kosmos övergå till ett gigantiskt tomrum. (Konceptuell bild av ett tomrum via Shutterstock)

Ungefär sex till tio miljarder ljusår bort från jorden tycks kosmos övergå till ett gigantiskt tomrum. (Konceptuell bild av ett tomrum via Shutterstock)

Det sägs att mindre tomrum har skapats genom gravitationskraften som följde efter Big Bang. Tomrum av den här storleken kan dock inte ha skapats under tidsperioden efter Big Bang, utan skulle ha krävt mycket mer tid för att formas.

De innehåller varken galaxer eller kluster, förklaras det i en artikel i New Scientist, och kartläggning med infraljud har visat att det så kallade Eridanus-tomrummet är kallt, vilket tyder på att det saknar mörk materia.

”Standardmodellen i kosmologin kan inte förklara ett så gigantiskt kosmiskt hål”, sade Laura Mersini-Houghton, docent i teoretisk fysik och kosmologi på University of North Carolina, till New Scientist. Hennes teori är denna: ”Det är ett omisskännligt avtryck från ett annat universum bortom gränsen för vårt eget.”

Astronomer har hypoteser om tomrummen, men inga slutsatser har kunnat dras. Det förblir ett mysterium.

Vårt kända universum uppskattas vara omkring 93,5 miljarder ljusår tvärsöver, vilket betyder att tomrummet som spänner över 3,5 miljarder ljusår upptar ca 3 procent av universum.

’Ingen har någonsin sett ett hål som detta’

Europeiska rymdorganisationen (ESA) undersökte 2010 ett moln av ljus, reflekterande gas, känt som NGC 1999, med sitt teleskop Herschel. Då gjorde man en oväntad upptäckt: En svart fläck på himlen nära NGC 1999 förväntades vara ett tätt moln av stoft och gas som blockerade ljuset. Istället var det ett hål, som inte liknade något som astronomerna tidigare sett.


NGC 1999 och det stora hålet. (STScI, Nasa)

NGC 1999 och det stora hålet. (STScI, Nasa)

”Herschels infraröda ögon är skapade för att titta in i sådana moln. Antingen var molnet enormt tätt eller så var någonting fel”, förklarades det i ett pressmeddelande. Vidare undersökningar avslöjande emellertid att området i själva verket var tomt, att ”Någonting har blåst ett hål rakt genom molnet”, sade ESA.

”Ingen har någonsin sett ett hål som detta”, säger Tom Megeath på University of Toledo, enligt pressmeddelandet. Smala strömmar av gas från någon av de unga stjärnorna i regionen eller strålning från en mogen stjärna kan ha punkterat stoftet och gasen som NGC 1999 består av.