Svenska forskare har tidigare visat att när BB-vistelsen blivit kortare, lämnar allt fler nyfödda barn sjukhuset utan att deras livshotande hjärtfel upptäckts. En ny studie gjord av forskare i Sverige visar att en enkel mätning av syrgashalten i blodet på alla nyfödda minskar risken för barnet att dö av hjärtfel.
Studien som nu publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal, utfördes av forskare vid Sahlgrenska akademin, och visar att en enkel mätning av syrgashalten i blodet på alla nyfödda ökar chansen att upptäckta hjärtfel. Därmed kommer färre spädbarn att dö och risken för livslånga hjärnskador minskar.
Det handlar om ett medfött hjärtfel, ett så kallat ductus-beroende hjärtfel. Ett till två barn per tusen nyfödda har detta hjärtfel som är livshotande, eftersom blodflödet till lungorna eller till resten av kroppen stängs av när ett blodkärl, ductus arteriosus, som är öppet under fosterlivet, gradvis stängs dagarna efter födelsen.
Många av dessa hjärtfel missas, eftersom barnläkaren inte kan höra felet genom att lyssna på hjärtat. Ungefär 30 procent av barn med ductus-beroende hjärtfel lämnar därför BB utan att man har hittat felet. När barnet sedan insjuknar hemma ger det ofta svåra komplikationer då blodcirkulationen kollapsar.
– Ett av sex barn som drabbas av cirkulationskollaps och organsvikt hemma hinner inte in till sjukhus i tid utan avlider, säger Ingegerd Östman-Smith, professor i pediatrisk kardiologi vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
– Men hittas hjärtfelet i tid kan majoriteten opereras med gott resultat, fortsätter Ingegerd Östman-Smith.
Genom en snabb och enkel metod; pulsoxymetri-screening, kan man mäta barnets förmåga att ta in syre i kroppen. Man placerar en sensor på en hand, och i denna studie även på en fot, och mäter syrgaskoncentrationen innan barnet lämnar sjukhuset.
Om syrgaskoncentration är under det normala kan det tyda på att barnet är hjärtsjukt och behöver undersökas mer. Testet utförs av en barnmorska och tar ungefär fem minuter.
– Metoden är enkel och tillförlitlig och det faktum att spädbarnen i större utsträckning diagnostiseras innan hjärtfelet orsakat någon skada, som ger behov av intensivvård gör metoden mycket kostnadseffektiv, säger Ingegerd Östman-Smith.
Professor Ingegerd Östman-Smith och doktorand Anne De-Wahl Granelli har tillsammans med kollegor utvärderat effekten av pulsoxymetri-screening i Västra Götalandsregionen.
Man jämförde med upptäckta ductus-beroende hjärtfel i andra landsting som endast utförde sedvanlig barnläkarundersökning innan hemgång.
Närmare 40 000 spädbarn, alla födda i Västra Götalandsregionen mellan 1 juli 2004 och 31 mars 2007, screenades.
Forskarna fann att när man undersökte barnet sedvanligt och med hjälp av pulsoxymetri upptäcktes bland till synes välmående spädbarn 82,8 procent av alla ductus-beroende hjärtfel. När barn undersöktes sedvanligt av barnläkare hittades 62,5 procent av hjärtfelen.
Hos vissa spädbarn hade man hittat hjärtfelet redan innan läkarundersökningen, som görs innan barnet skrivs ut, och därmed hittades totalt 92 procent av barnen med ductus-beroende hjärtfel i Västra Götalandregionen innan hemgång under screeningperioden.
Detta var signifikant bättre än i jämförelseregionerna som inte utförde pulsoxymetri, utan endast läkarundersökning, där 72 procent hittades.
– Risken att lämna BB med oupptäckt livshotande hjärtfel var alltså endast åtta procent i Västra Götaland, jämfört med 28 procent i jämförelseregionerna, säger Ingegerd Östman-Smith.
Inga barn dog hemma av ett oupptäckt hjärtfel i Västra Götalandsregionen under undersökningsperioden, jämfört med fem dödsfall i hemmet i jämförelseregionerna.
Studien visar alltså att de barn som lämnade BB med ett oupptäckt hjärtfel hade en mycket högre dödlighet än de som man funnit hjärtfelet innan hemgång.
Professor Keith Barrington, påpekar i tidskriften British Medical Journal, att baserat på denna studie, är screening med pulsoxymetri en lågrisk- och lågkostnadsstrategi för att förbättra upptäckten av kritiska medfödda hjärtfel, och att dess ”introduktion bör allvarligt övervägas i alla länder med tillgång till barnhjärtkirurgi”.
