I min tidigare artikel, Krigets pris och moral, argumenterade jag för att krig sällan ger hållbara resultat för angriparen. Händelserna i juni 2025, där USA och Israel attackerade Irans kärnprogram och nådde ett eldupphör den 24 juni, utmanar detta mönster. Med minimal blodspillan har en väg mot varaktig fred öppnats.
Sedan 1979 har Irans regim deklarerat mål som att utplåna Israel och bekämpa USA, "den store satan". Genom finansiering av proxy-grupper som Hizbollah, Hamas och Houthi-rebeller har Iran visat sin aggressiva agenda. Enligt underrättelserapporter hade Iran 2025 tillräckligt höganrikat uran för flera atombomber, med kapacitet att producera dem inom dagar. IAEA:s varningar om uranförråd långt över civila behov understryker faran. Ett Iran med kärnvapen skulle inte bara hota Israels existens, utan också utlösa en regional kapprustning och destabilisera den globala säkerhetsordningen.
Israels operation "Rising Lion" den 13 juni och USA:s "Midnight Hammer" den 22 juni riktade sig mot Irans kärnanläggningar. Eldupphöret den 24 juni, om än bräckligt, medlat av Qatar och initierat av Trump, markerar en framgång: Iran signalerar förhandlingsvilja. Världen kan ha undvikit ett fullskaligt krig.











