Dyrare bolån och börsfall kan bli tema framöver. Oktober har inletts med en räntechock som tryckt upp ränteläget i alla stora ekonomier till de högsta nivåerna på årtionden.
– Nu på morgonen var det lite panikkänsla, säger Amanda Sundström, räntestrateg på SEB.
Den ansedda tidningen Financial Times beskriver marknadens dumpning av amerikanska statsobligationer på torsdagsförmiddagen som ”en brutal våg av försäljningar”.
– Lite orolig får man väl vara. Räntorna stiger ju överallt, säger Amanda Sundström.
Extremt känsliga politiska frågor
Högt belånade hushåll och företag – i Sverige främst i fastighetssektorn – kommer att känna av de högre räntorna om det håller i sig. En del stater är också illa ute, som Frankrike, enligt Sundström.
Grundproblemet är ohållbara franska budgetunderskott, som kräver tuffa politiska beslut för att komma tillrätta med.
– Det är extremt känsliga politiska frågor. Många har ju fällts när de har försökt att få igenom den typen av åtgärder, som höjd pensionsålder, säger Sundström.
Plan B riskerar därmed att bli att låta riskpremierna på franska statspapper stiga till så höga nivåer att Europeiska centralbanken (ECB) ingriper – som de gjorde i eurokrisen när länder som Grekland inte kunde få ordning på sin skuldkris.
Stora stödköp av obligationer är en möjlig utväg, om räntelyftet kan definieras som en störning som begränsar genomslaget i ECB:s penningpolitik.
– Det är inget huvudscenario. Men det finns ju på bordet, säger Sundström.
ECB skulle även för att dämpa räntetrycket kunna bromsa den pågående avvecklingen av sin stora stödköpsportfölj från pandemiåren och i stället köpa nya obligationer när obligationerna i portföljen löper ut.
Inflationsoro till följd av krig
En annan modell är att ”prata ned räntorna” genom att med uttalanden från ECB-direktionen dämpa förväntningarna på framtida höjningar av styrräntorna.
Torsdagens räntechock – som vid lunchtid hade dämpat sig – följer på ett stegvist allt högre räntetryck i världen till följd av inflationsoron i kölvattnet på krigen i Mellanöstern och Ukraina, som trycker upp råvaru- och energipriser.
Till det kommer effekter från väderfenomenet El Niño, handelskonflikter och skakiga statsfinanser på många håll. Stora satsningar på försvar och förväntningar om att det kommer räntehöjningar från stora centralbanker driver på utvecklingen.
Den massiva privata upplåningen för att finansiera alla stora satsningar på AI-infrastruktur bidrar också till att pressa upp marknadsräntor.
