I fredags lades utlänningsnämnden ner. I stället inrättas speciella migrationsdomstolar. Det är något av det nya i den utlänningslag som trädde i kraft 31 mars.
Tidigare var det till utlänningsnämden som Migrationsverkets beslut i
frågor gällande uppehållstillstånd överklagades. Nu är det det i stället på speciella avdelningar vid länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö som asylärenden ska avgöras. Tanken är att det ska öka öppenhet och “muntlighet” i asylprocessen, skriver UD i ett informationsblad.
Överklaganden kommer att prövas i vanliga rättsprocesser, där den
asylsökande ska kunna lägga fram sin sak muntligt, och möta
Migrationsverket som en mera jämställd part.
Som högsta instans kommer en migrationsöverdomstol att finnas. Den tar över regeringens behandling av ärenden av prejudicerande art.
Den nya utlänningslagen ersätter föregångaren från 1989. Den vidgar flyktingbegreppet till att innefatta även förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning. De olika grunderna för att få uppehållstillstånd skiljs tydligare åt, dessutom betonas och utvidgas bestämmelserna om skyddsbehov. Den som flyr sitt land på grund av allvarliga motsättningar, och “känner välgrundad fruktan för allvarliga övergrepp” ska anses skyddsbehövande.
Begreppet “humanitära skäl” ersätts av “synnerligen ömmande omständigheter”. Dessa ska undantagsvis kunna leda till uppehållstillstånd om inga andra asylskäl är tillämpliga. Bedömningen ska se till helheten och innefatta hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. De ömmande omständigheterna ska bedömas mildare för barn än vuxna, i enlighet med den portalparagraf om barnets bästa som infördes 1997.
Kammarrättspresident Sten Heckscher har lett arbetet med den nya reformen, som krävt omfattande förberedelser. Hittills har Domstolsverket anställt 100 nya domare, 230 föredragande jurister och cirka 900 nämndemän. Förvaltningsdomstolarna väntas fördubbla sin verksamhet genom reformen.
En av de sakförare som anställs vid Migrationsverket i Solna är Eva-Lena Lindfors, tidigare jurist på Skatteverket. Hon ska föra Migrationsverkets talan mot asylsökande i domstol.
-Vårt mål är att fatta ett riktigt beslut, inte att ha rätt. Kommer det
fram något i den muntliga förhandlingen som talar till vår motparts fördel ska det vägas in. Det är viktigt att den enskilde får möjlighet att framföra sina synpunkter, säger hon till Svenska Dagbladet.
