loadingEn kinesisk betongförläggning på Spratlyöarna, strategiskt placerade i Sydkinesiska sjön. (Foto: Romeo Gacad/AFP/Getty Images)
En kinesisk betongförläggning på Spratlyöarna, strategiskt placerade i Sydkinesiska sjön. (Foto: Romeo Gacad/AFP/Getty Images)
Opinion

Det kinesiska kommunistpartiet tävlar mot klockan i kampen om Sydkinesiska sjön

Sun Yanjun, Epoch Times

Företrädare för kommunistpartiet gav i våras världen besked om allvaret i partiets anspråk när de förklarade att Sydkinesiska sjön är en fråga av största vikt för Kina. Tonen mildrades något efter kraftiga invändningar från andra asiatiska länder, särskilt inom Aseangruppen, som har motstridiga intressen i fråga om Sydkinesiska sjön.

Även kinesiska akademiker påstod att Sydkinesiska sjön inte var av så stor vikt för Kina. Frågan tappade ytterligare luft av spänningarna mellan Kina, USA och Sydkorea i Gula havet och konflikten med Japan om Diaoyuöarna.

Men Sydkinesiska sjöns betydelse har inte minskat för KKP. Och så som tvisterna om Sydkinesiska sjön har flätats samman med partiets maktambitioner tyder det på att den rådande stiltjen bara är tillfällig.

Sydkinesiska sjön länkar samman Kina med dess sydliga havsgrannar och torde vara en mycket viktig fråga för Kina oavsett vilken regim som styr landet. Men partiets och landets intresse av Sydkinesiska sjön är inte de samma.

Kommunistpartiets största intresse är att upprätthålla sitt envälde. USA, som är ett civiliserat land som styrs utifrån demokratiska värderingar, betraktas av KKP som det största hotet mot dess envälde.

Därför går partiets internationella strategi ut på att behandla USA som dess värsta fiende. Propagandan i Kina är fylld av anti-USA-material och reflekterar denna hållning.

Partiets långsiktiga strategi är att ta en ledande roll i Asien, vilket innefattar att ha den starkaste militären i Stilla havet och Indiska oceanen, för att säkra naturresurser och minska USA:s inflytande över Asien. Kinas agerande i olika asiatiska ekonomiska sammanslutningar utgår från denna strategi.

KKP försöker mota bort USA från rollen som konfliktlösare i Sydkinesiska sjön.

Kinas biträdande utrikesminister Hu Zhengyu sade nyligen att han vill ha till stånd förhandlingar mellan de inblandade parterna. Och innan man löser problemen måste ”alla parter lägga konflikterna åt sidan och utvecklas gemensamt”. Han sade också:

– Kina fäster stor vikt vid fri och säker sjöfart i Sydkinesiska sjön. Kina har alltid tryckt på vikten av att skydda den fria sjöfarten i Sydkinesiska sjön och kommer att fortsätta delta aktivt i säkerhetssamarbetet för de regionala haven.

Med andra ord åtar sig KKP att skydda frihet och säkerhet för sjöfarten, vilken USA är bekymrat för, men det motsätter sig USA:s inblandning i alla konflikter om Sydkinesiska sjön.

Ingen tror att konflikterna i Sydkinesiska sjön kan lösas fredligt. Oavsett hur många gånger det kinesiska kommunistpartiet påstår att situationen kan hanteras via förhandlingar.

Den stora frågan för KKP är om och i så fall när man ska ta till vapen. Gör man det ger det USA en ursäkt att blanda sig i konflikten.

De omstridda ögrupperna i Sydkinesiska sjön ligger långt från Fastlandskina men nära andra Asean-länder, vilket gör det svårt för Kina att försvara dem. En väpnad uppgörelse kan mycket väl leda till en ömsesidig vedergällningskonflikt.

De väpnade kinesiska styrkorna skulle inte kunna garantera en säker seger. Inre korruption har allvarligt försvagat stridseffektiviteten. Kinesiska styrkor kunde inte hantera piraterna i Adenviken mellan Jemen och Somalia. I en strid med Asenaländerna, som skulle få internationellt stöd, skulle resultatet vara ännu osäkrare.

Men KKP kommer att tvingas att göra av de förväntningar det byggt upp hos det kinesiska folket. Om konflikten inte löses till Kinas fördel inom den närmaste tiden kommer missnöjet att stegra bland kineserna. De inre spänningarna mellan partiet och befolkningen är redan mycket allvarliga. Om KKP förlorar Sydkinesiska sjön är det möjligt att det också blir övergivet av det kinesiska folket.

Kinas första hangarfartyg tas i drift 2015. Om den amerikanska militären då har kört fast i Mellanöstern och återhämtningen inom den amerikanska ekonomin inte tagit fart så att USA inte kan konkurrera med full kraft med Kina i Sydkinesiska sjön kommer den kinesiska militären att agera.

Det kommer att ta kontroll över arkipelagerna med småskaliga och kontrollerade attacker, och hota med hangarfartyget utanför kusten. Samtidigt kommer KKP att sätta ekonomiskt och diplomatiskt tryck på länder som är oeniga med Kina, för att tvinga dem att erkänna Kinas suveränitet.

KKP kommer då att göra anspråk på Sydkinesiska sjön på samma sätt som det hävdar rätten till områden på Spratlyöarna, som Filippinerna gör anspråk på.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/46024/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn kinesisk betongförläggning på Spratlyöarna, strategiskt placerade i Sydkinesiska sjön. (Foto: Romeo Gacad/AFP/Getty Images)
En kinesisk betongförläggning på Spratlyöarna, strategiskt placerade i Sydkinesiska sjön. (Foto: Romeo Gacad/AFP/Getty Images)
Opinion

Det kinesiska kommunistpartiet tävlar mot klockan i kampen om Sydkinesiska sjön

Sun Yanjun, Epoch Times

Företrädare för kommunistpartiet gav i våras världen besked om allvaret i partiets anspråk när de förklarade att Sydkinesiska sjön är en fråga av största vikt för Kina. Tonen mildrades något efter kraftiga invändningar från andra asiatiska länder, särskilt inom Aseangruppen, som har motstridiga intressen i fråga om Sydkinesiska sjön.

Även kinesiska akademiker påstod att Sydkinesiska sjön inte var av så stor vikt för Kina. Frågan tappade ytterligare luft av spänningarna mellan Kina, USA och Sydkorea i Gula havet och konflikten med Japan om Diaoyuöarna.

Men Sydkinesiska sjöns betydelse har inte minskat för KKP. Och så som tvisterna om Sydkinesiska sjön har flätats samman med partiets maktambitioner tyder det på att den rådande stiltjen bara är tillfällig.

Sydkinesiska sjön länkar samman Kina med dess sydliga havsgrannar och torde vara en mycket viktig fråga för Kina oavsett vilken regim som styr landet. Men partiets och landets intresse av Sydkinesiska sjön är inte de samma.

Kommunistpartiets största intresse är att upprätthålla sitt envälde. USA, som är ett civiliserat land som styrs utifrån demokratiska värderingar, betraktas av KKP som det största hotet mot dess envälde.

Därför går partiets internationella strategi ut på att behandla USA som dess värsta fiende. Propagandan i Kina är fylld av anti-USA-material och reflekterar denna hållning.

Partiets långsiktiga strategi är att ta en ledande roll i Asien, vilket innefattar att ha den starkaste militären i Stilla havet och Indiska oceanen, för att säkra naturresurser och minska USA:s inflytande över Asien. Kinas agerande i olika asiatiska ekonomiska sammanslutningar utgår från denna strategi.

KKP försöker mota bort USA från rollen som konfliktlösare i Sydkinesiska sjön.

Kinas biträdande utrikesminister Hu Zhengyu sade nyligen att han vill ha till stånd förhandlingar mellan de inblandade parterna. Och innan man löser problemen måste ”alla parter lägga konflikterna åt sidan och utvecklas gemensamt”. Han sade också:

– Kina fäster stor vikt vid fri och säker sjöfart i Sydkinesiska sjön. Kina har alltid tryckt på vikten av att skydda den fria sjöfarten i Sydkinesiska sjön och kommer att fortsätta delta aktivt i säkerhetssamarbetet för de regionala haven.

Med andra ord åtar sig KKP att skydda frihet och säkerhet för sjöfarten, vilken USA är bekymrat för, men det motsätter sig USA:s inblandning i alla konflikter om Sydkinesiska sjön.

Ingen tror att konflikterna i Sydkinesiska sjön kan lösas fredligt. Oavsett hur många gånger det kinesiska kommunistpartiet påstår att situationen kan hanteras via förhandlingar.

Den stora frågan för KKP är om och i så fall när man ska ta till vapen. Gör man det ger det USA en ursäkt att blanda sig i konflikten.

De omstridda ögrupperna i Sydkinesiska sjön ligger långt från Fastlandskina men nära andra Asean-länder, vilket gör det svårt för Kina att försvara dem. En väpnad uppgörelse kan mycket väl leda till en ömsesidig vedergällningskonflikt.

De väpnade kinesiska styrkorna skulle inte kunna garantera en säker seger. Inre korruption har allvarligt försvagat stridseffektiviteten. Kinesiska styrkor kunde inte hantera piraterna i Adenviken mellan Jemen och Somalia. I en strid med Asenaländerna, som skulle få internationellt stöd, skulle resultatet vara ännu osäkrare.

Men KKP kommer att tvingas att göra av de förväntningar det byggt upp hos det kinesiska folket. Om konflikten inte löses till Kinas fördel inom den närmaste tiden kommer missnöjet att stegra bland kineserna. De inre spänningarna mellan partiet och befolkningen är redan mycket allvarliga. Om KKP förlorar Sydkinesiska sjön är det möjligt att det också blir övergivet av det kinesiska folket.

Kinas första hangarfartyg tas i drift 2015. Om den amerikanska militären då har kört fast i Mellanöstern och återhämtningen inom den amerikanska ekonomin inte tagit fart så att USA inte kan konkurrera med full kraft med Kina i Sydkinesiska sjön kommer den kinesiska militären att agera.

Det kommer att ta kontroll över arkipelagerna med småskaliga och kontrollerade attacker, och hota med hangarfartyget utanför kusten. Samtidigt kommer KKP att sätta ekonomiskt och diplomatiskt tryck på länder som är oeniga med Kina, för att tvinga dem att erkänna Kinas suveränitet.

KKP kommer då att göra anspråk på Sydkinesiska sjön på samma sätt som det hävdar rätten till områden på Spratlyöarna, som Filippinerna gör anspråk på.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/46024/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024