CIA-pappa räddar tveksam Euroaction


  • Titel: Taken
  • Produktionsår: 2008
  • Produktionsland: Frankrike
  • Regi: Pierre Morel
  • Medverkande: Liam Neeson, Famke Janssen m fl.
  • Betyg: 2/5

Detta vad jag skulle vilja kalla en Euroaction. Dessa filmer kännetecknas av att de är inspelade i Europa, har en något mer blygsam budget än sina amerikanska motsvarigheter och ett halvkänt namn i huvudrollen, medan övriga roller fylls av relativt okända skådespelare. Betyget för den senaste av dessa filmer blir en tveksam tvåa.

Liam Neeson, ett av två relativt kända namn i rollistan (det andra är Famke Janssen, som medverkar i ytterst få scener), spelar Brian Mills, en numera pensionerad CIA-agent som vill leva ett lugnt liv, så att han kan spendera mer tid med sin dotter. Han får dock snart alla anledning att använda sina färdigheter när hans dotter blir kidnappad av sexhandlare i Europa. Därefter följer en hetsjakt, där Mills försöker hitta sin dotter; precis som med de flesta andra euroactionfilmer är handlingen inte särskilt komplicerad.

Euroactionfilmens fader, Luc Besson, har skrivit manus även till denna film. Förutom att han har regisserat ett par riktigt bra actionfilmer, varav ”Leon” (Frankrike, 1994) är min personliga favorit, har han även skrivit manus till euroactionfilmer som ”Transporter” (Corey Yuen, Frankrike/USA, 2002).

Som actionfilm är ”Transporter” riktigt bra; actionsekvenserna är snyggt koreograferade och fotot och klippningen ger filmen en intensiv känsla. ”Taken” må ha någorlunda snyggt koreograferade actionsekvenser, men fotot och klippningen känns mediokra, vilket ger filmen en något avslagen känsla.

Som actionhjälte känns dock Neeson som ett bra val. Filmens alla karaktärer är så stereotypa att man inte skulle bli förvånad om Barbie och Bondskurken Blofeld skulle dyka upp. Men Neesons beslutskraftiga och hänsynslösa fadersfigur, som gör allt för att rädda sin dotter (och när vi pratar om en CIA-agent, betyder ”allt” ganska mycket), känns som en stereotyp man aldrig tröttnar på. Han påminner lite om Linda Hamiltons handlingskraftiga, och något instabila, modersfigur Sarah Connor, i ”Terminator 2” (James Cameron, USA/Frankrike, 1991). Och det är ingen dålig jämförelse.

Det enda filmen utlovar är i och för sig en actionkavalkad, vilket den också levererar. Det kanske bara är jag som blivit bortskämd; filmen kanske förtjänar ett högre betyg. Det är därför jag tvekar lite när jag sätter en tvåa i betyg. Men jag skulle lika gärna kunna sätta en etta i betyg, eftersom jag även tycker filmens miljöer känns tråkigare än i tidigare euroactionfilmer, där man kompenserat för sin begränsade budget med vackra europeiska miljöer. Jag har sagt det förut: det finns ingen enhetlig skala för hur man sätter betyg på filmer.

För att sammanfatta, är detta en okej actionfilm. Den saknar i och för sig lite för mycket inom områden som foto och klippning för att jag ska vara riktigt nöjd. Men Liam Neesons hårda CIA-utbildade farsa ger filmen en så pass stabil grund att filmen känns sevärd. Med näppe.

Andreas Ziegler är filmvetare från Göteborg. Han skriver om film på bio och dvd för Epoch Times Sverige.