Chattar som flickor - för pengar
Yngligen ”Boogie” (till höger) och en 18 årig kamrat chattar med den ovetande ”Rolph”, en tysk som tror att den 15-årige pojken från Ghana är en 36-årig kvinna från Ghana som söker en utländsk man. (Foto: Zoë Ackah/The Epoch Times)


När ni hör talas om exploatering av barn i Ghana handlar det oftast om barnarbete på kakaoplantager. Men på plats inser man är det inte är en så stor sak. Till skillnad från barn i den rika världen, förväntas barnen här att hjälpa till på gården under skördetiden. De kanske tar ledigt från skolan för att hjälpa till att få in skörden, men det verkar i de flesta fall mer som ett samarbete än en exploatering. Däremot finns det andra, och modernare, företeelser som oroar mer.

Vid ett besök i Ghanas hamnstad Tema, tog min 17-årige styvson med mig till ett internetcafé där jag kunde läsa min e-post. Han är en snäll och smart pojke som alltid kan klura ut hur man använder komplexa funktioner på min bärbara dator eller i min mobil – saker som jag är rädd för att ge mig på. Han vet också vilket internetcafé i Tema som har den snabbaste uppkopplingen.

Han tog mig till några olika caféer och sedan till hans favoritcafé, där han ibland arbetar. När vi kommer in hälsar han på sina många vänner. Jag blir förvånad att caféet sköts av unga män i hans ålder. Den äldsta personen här är 22 år. Caféet är öppet dygnet runt och är hela tiden fullt av tonåringar.

Jag kopplar upp mig men mina ögon vandrar till skärmen bredvid mig. En gammal vit man med bar överkropp visar sig på skärmen via hans webbkamera. Jag tittar bort och fortsätter att läsa min e-post.

Jag tittar på skärmen på min andra sida. Den unge mannen bredvid mig chattar:

”Vill du ha sex med mig” står det på meddelanderaden i hans MSN (chattprogrammet Microsoft messenger).

”Är du ensam?”

Han chattar samtidigt med många ”intressanta objekt”. När han svarar ”Ja, jag är ensam”, visas bilden på kvinnan med chattnamnet Betty upp. Han låtsas vara en otroligt vacker vit kvinna, som chattar med en sydostasiatisk man vars foto visas.

Jag börjar se mig omkring. Det finns många tonårspojkar som chattar via MSN och Google ”som flickor”. Jag går tillbaka och tittar på vad min styvson gör. Jag kikar över hans axel och snabbt loggar han ut från ”sugerdaddies.com”. När vi går från caféet lirkar jag ur hela historien från honom.

Internetcaféerna i Tema är fulla med tonårspojkar. Medelåldern är 18 år. De ”chattar som flickor” – spelar ett spel som de hoppas ska betala sig ekonomiskt. De låtsas vara kvinnor, använder foton av systrar eller flickvänner, några har bett om 10 000 euro eller mer från en framtida utländsk ”äkta man”.

Jag beslöt att återvända nästa dag för att intervjua några av de unga männen på caféet.

Kwame (ett alias) är 22 år. Han är känd bland alla hans jämlikar för att vara den som tjänar de största pengarna på caféet. Han berättar för mig att det minsta beloppet han har bett om är 300 nigerianska dollar, det största 1 300 euro.

Kwame använder endast gratis dejtingsajter, som Lavalife, Date Me Free, Afro Introduction och Black People Meet – en sajt som huvudsakligen besöks av män i 50-årsåldern.

Kwame berättar att han tjänar mest pengar genom att använda sitt eget foto i ”gay chatt”. Han har elva ”pojkvänner” online från Australien, USA och Kanada.

Kwame är min styvsons bästa vän. Jag kan se att han skäms, men eftersom vi träffats många gånger innan går han med på att berätta för mig. Jag frågar om han upplever att det han ser på internet är chockerande.

– Det är det, säger han

– Vad tycker du om det? frågar jag.

– Jag gör det på skoj, säger Kwame, men som förälder köper jag inte för en sekund.

– Jag bara leker med dem. Men jag vill inte att de ska få veta att jag leker med dem. De tror att jag är mycket seriös.

Jag frågar honom vad han ser i webbkameran.

– Det finns där varje dag, säger han, och det han i detalj beskriver är inte lämpligt för att återge här men innefattar att män och kvinnor tillfredsställer sig själva.

– Några söker kvinnor eller män som slavar. De vill kommendera dig att göra det och det. De vill kommendera dig att piska dig själv i kameran, säger Kwame.

Kwame säger att han spelar med.

– Om du inte vill göra det så säger du att du inte har en kamera. Du säger bara till dem att du gör det.

Kwame säger att vita män också är villiga att agera som slavar. Han kommenderar vita män att äta deras egen avföring och bränna sig själv med ljus, säger han.

Jag frågar hur det känns att agera som en slav för en vit man.

– Det är inte bra. Så vi driver med dem på grund av det de tidigare gjort mot oss.

– Du menar slaveriet? frågar jag.

– Det är på grund av det de söker på nätet efter folk att förslava. Vad de än får så förtjänar de det. Jag är en slav så han kommenderar mig, han betalar mig pengar för att gå till sjukhuset. 200 eller 400 dollar och ibland kan han ge mig 1000 dollar, svarar han.

När jag frågar vad han gör med pengarna säger Kwame:

– Jag använder dem själv, till mitt företag, till min utbildning. Jag betalar min yngre systers skolavgift, böcker och andra saker.

Kwane är svetsarlärling. Hans månadslön på omkring 70 dollar räcker knappt till den dagliga födan.

Kwanes vana är inte unik. När vi gick in i caféet passerade vi en bil som köpts av en ung man här som ”chattar som flicka”. Med de 10 000 euro han fick, köpte han bilen och betalade avgiften för det första årets universitetsstudier.

Jag beslöt att titta in på nästa internetcafé och ta några bilder. Jag granskade platsen och tog en plats med utsikt över några skärmar. Av de tolv personerna på caféet läste tre sin e-post, tre är tonårspojkar som är vakter på platsen och sex sitter och chattar på nätet.

Jag kände mig ledsen för deras skull. Som spelare framför spelautomater, sätter de sin oskuld i pant och väntar på återbetalning.

Det är då jag får syn på Rolph över någons axel, en 50-årig tysk man i vars profil står: ”Ingen porr. Söker efter ett förhållande.”

Rolph skickar ett foto på sig och sin 9-åriga dotter till den 36-åriga och ogifta ”Peggy” från Ghana. Det är bara det att Peggy är en 15-årig pojke som heter ”Boggie”. Min sympati är delad i lika delar mellan ”Boogie”, ett barn som skulle kunna vara min son, och Rolph en man som kunde vara min far. Nu känner jag bara illamående.

– Vi chattar on-line med flickor i vår ålder, säger min styvson och det är tydligt att han ljuger för mig. Och det är då jag höjer min röst: ”Tror du att du är den enda som är ute på nätet och fiskar?” frågar jag.

– Har du aldrig träffat någon du känner från ett chattrum? säger jag till honom.

– Du kanske tror att du stämt träff med någon söt flicka och sedan är det istället en man som dyker upp. Han säger till dig, ”Oh, jag är hennes pappa. Hoppa in i bilen” och sedan ser vi dig aldrig mer! Människor kommer till Ghana för att spela in barnporr. Vet du inte vad en kvävningsfilm är? varnade jag honom.

Jag vill bara gråta när vi passerar den tomma fotbollsplanen på vår väg hem. Inga unga män spelar trots att gymnasiet nu har ett två veckors lov. Jag har sett 35 pojkar under 19 år på de två dagar jag tillbringat med att ta fram underlaget till den här artikeln. Jag kan ärligt säga att jag sannolikt är den enda förälder som har en aning om vad som försiggår i dessa caféer.

Ägs av barn, beskyddas av barn och övervakas av ingen; detta verkar vara den värsta sortens exploatering i Ghana.