Champinjoner rika på antioxidanter
(Foto: wikipedia.se)


Goda nyheter för alla som har champinjonen som sin favoritsvamp; ny forskning visar nämligen att den oansenliga champinjonen innehåller lika mycket antioxidanter och ibland till och med mer än de dyrare svamparna.

Champinjonen (Agaricus bisporus), är den mest odlade ätbara svampen i världen och den konsumeras i tusentals ton varje år globalt. Men ofta anses svampen vara av mindre värde och innehålla mindre näringsämnen jämfört med dess mer exotiska och dyra kusiner.

Men nu kan det vara dags att uppgradera den den enkla svampen. Färska forskningsresultat som publicerats i tidskriften Journal of the Science of Food and Agriculture, visar att den vita champinjonen innehåller lika mycket antioxidanter jämfört med dess dyrare rivaler, de japanska svamparna; maitake och matsutake, som används mycket i det japanska köket för deras hälsosamma egenskaper. Maitake och Matsutake har nämligen rykte om sig att sänka blodtrycket och bekämpa cancer.

Forskaren Jean-Michel Savoie fann med sitt forskarlag från det statliga franska institutet, Institut National de la Recherche Agrinomique, att den antiradikala aktiviteten hos champinjonen var jämbördig med och kanske till och med större, än hos de mer kända svamparna.

Antioxidanter anses kunna avvärja sjukdomar och förstärka kroppens immunsystem genom att de kan förgöra fria radikaler, och hjälpa till att reparera cellskador som orsakas av fria radikaler.

– Det kan vara ett skäligt antagande att de vita champinjonerna har lika mycket, om inte mer ”renhållande effekt” på fria radikaler jämfört med svampar som för närvarande prisas för sina hälsosamma effekter. Det positiva är att champinjoner finns året om, de är billiga och kan vara en utomordentlig näringskälla som del i en hälsosam diet, säger Jean-Michel Savoie i ett pressmeddelande.

Fakta om fria radikaler

Vi behöver syre för att leva, men det kan också orsaka svåra skador på cellerna. När syret omsätts i kroppen bildas giftiga ämnen som kallas för fria radikaler.

Vanligen cirkulerar elektroner parvis i atomens yttersta skal. Fria radikaler är atomer eller molekyler som saknar en elektron. Radikalerna stävar efter att fylla upp elektronskalen, vilket gör att de lätt reagerar med andra ämnen. De tar elektroner från andra molekyler i kroppen, som i sin tur omvandlas till fria radikaler. På detta sätt startas en nedbrytande kedjereaktion.

Kroppen behöver fria radikaler i viktiga kemiska processer, och de brukar ha ett kort liv och omvandlas snabbt till mindre skadliga ämnen. Men om det finns för mycket fria radikaler och de kommer i kontakt med känsliga molekyler, såsom DNA, ett enzym (protein) eller en fleromättad fettsyra så kan en skadlig kedja av reaktioner starta.

Kroppen har ett avancerat försvarssystem för att hindra fria radikaler från att skada viktiga molekyler och cellmembran. Men det finns tillfällen när detta skydd inte fungerar tillfredsställande, vilket kan leda till vissa inflammationer och initiering av cancer.

Kroppen kan försvara sig mot fria radikaler genom en rad olika ämnen i födan som kallas för antioxidanter. De viktigaste är vitamin E, karotenoider, vitamin C och selen. Men också zink, mangan och koppar spelar en ganska väsentlig roll genom att ingå i enzymer med antioxidativa egenskaper. Frukt, bär och grönsaker är rika på antioxiderande vitaminer, spårämnen och färgämnen.

Får vi i oss tillräckligt med antioxidanter som kan neutralisera oxidanter tros allvarliga sjukdomar och förtidigt åldrande kan förebyggas.

Källor: Livsmedelsverket, Nyfikenvital.