När parallella maktordningar breder ut sig i Sverige räcker det inte att erkänna deras existens. Borgerligheten riskerar i stället att rationalisera sin egen reträtt.
Häromveckan mottog regeringen betänkandet från utredningen om parallella samhällsstrukturer, som letts av den särskilde utredaren Mathias Wahlsten. Utredningen konstaterade att sådana strukturer förekommer i Sverige. Kollektivistiska miljöer präglade av hedersförtryck, islamism och släktbaserade kriminella nätverk utövar i dag kontroll över människor på ett sätt som står i konflikt med deras grundläggande fri- och rättigheter. Dessa miljöer kan dessutom ge upphov till alternativa maktordningar som infiltrerar politik och offentlig verksamhet.
Utredningen uppskattar att närmare en halv miljon människor lever i dessa miljöer, men kan inte säga exakt hur utbrett fenomenet är. Det saknas statistik och etablerade metoder för att mäta det, framför allt eftersom begreppet parallella samhällsstrukturer saknar en vedertagen definition. Simona Mohamsson (L) framhöll dock utredningens betydelse och konstaterade på presskonferensen: ”Mathias utredning ger oss nu mer kunskap och en tydlig riktning framåt för hur vi ska motverka och stoppa klanväldet från att etsa sig fast i det svenska samhället”, och betonade: ”Inga killgissningar och magkänsla.”










