Berättelser från den kinesiska månfestivalen
Chang`E far i väg till månen efter att ha druckit odödlighetens elixir. (Illustration: Tao Yin, Epoch Times)


Månfestivalen kallas också för midhöstfestivalen i Kina och är en av kinesernas stora helger. Den infaller alltid på den 15:e dagen i den åttonde månaden varje år enligt den kinesiska månkalendern. I år blir det den 30 september.

Festivalen introducerades först som en officiell helgdag i början av Tangdynastin och blev en vida spridd firad helg under Songdynastin. Under Qingdynastins era blev den lika viktig som nyårshelgen.

Precis som varje annan traditionell kinesisk festival hittas dess ursprung i en historia som överförts från generation till generation och den hade alltid att göra med  damen i månen, Chang´E.

Enligt en kinesisk legend hängde det en gång tio solar i skyn. Hettan torkade ut jorden som inte längre kunde förse människorna med vatten och liv. En hjälte, Hou Yi, spände sin pilbåge och sköt ned nio av de tio solarna och på så sätt räddades folket på jorden.

Av drottningmodern fick han de odödligas elixir som skulle ge en ett evigt liv och låta en få bo i himlen. Av säkerhetsskäl gav han elixiret till sin fru, Chang`E. En granne fick höra talas om odödlighetens elixir och försökte förmå henne att lämna över det.

I ett ögonblick av desperation svalde Chang´E en del av flaskans innehåll och hon blev genast en gudinna och flög upp till månen. När Hou Yi återvände hem fann han att hans fru var borta. När han tittande upp mot himlen för att ropa på henne såg han att månen den natten var osedvanligt ljus och full.

Han såg en glimt av sin maka. Han tog med sig ut runda kakor som Chang´E använde när hon bad om välsignelse av himlen. Ända sedan dess har det varit en tradition att folk dyrkar himlen med månkakor den här dagen.

Det finns många saker som kineser gör för att fira månfestivalen, men de flesta traditionerna har  glömts bort förutom det att köpa och äta månkakor (runda kakor med fyllning bestående av socker, fröer och andra kryddor).

Den första gången jag förstod vad månfestivalen handlade om, var när jag var omkring sju år gammal, i min hemstad. Min farmor är en traditionell kinesisk kvinna som bär en traditionell kinesisk blus med knappar.

På månfestivalens kväll slank farmor ut ur vårt rum. Jag blev nyfiken och ville se vad hon skulle  göra så jag följde efter henne. Farmor viftade snabbt bort mig och sade att jag skulle gå och leka. Jag nöjde mig inte med det utan smög efter henne till vår bakgård.

Jag såg att hon dukade fram frukt och månkakor på en tallrik. Sedan fortsatte hon med att tända rökelse och gick ned på knä för att be. Jag tittade på henne ett litet tag och sedan gick jag snabbt därifrån.

Senare förstod jag att farmor bad till himlen och jorden. Månfestivalen handlade inte bara om att dyrka mångudinnan utan också om att visa sin uppskattning av himmel och jord. På den här dagen samlas familjerna för att tillsamman fira helgen i endräkt.

Frukt och månkakor dukas fram för jordens gud och för månens gudinna och människorna väntas också dela med sig av månkakor till varandra. Traditionellt skärs månkakorna i många bitar, en bit till varje familjemedlem. Om en i familjen inte är där måste den biten läggas åt sidan åt den personen.