Bao Zheng - symbol för rättvisa och opartiskhet
Domare Bao blev symbolen för rättvisa och opartiskhet.(Illustratör: SM Yang /Epoch Times)


Bao Zheng (999 – 1062) var en välkänd ämbetsman och domare under Norra Songdynastin. I sin tjänsteutövning kämpade han kraftfullt mot korruption, löste många komplicerade fall, straffade korrupta guvernörer, sluga affärsmän och släktingar till ämbetsmän av hög rang.

Han vann stor respekt och var populär bland människorna i de regioner där han tjänstgjorde. Hans upprätthet, osjälviskhet och opartiska bedömning gav honom smeknamnet ”domare Bao – den azurblå himlen”(Domare Bao, Qingtian).

Ända sedan Bao Zheng var ung hade han studerat intensivt och han hade klarat den kejserliga statsförvaltningens examen vid 29 års ålder. Det dröjde inte länge förrän han erbjöds ett arbete på toppnivå som chef för ett län.

Hans gamla föräldrars hälsa var dålig på den tiden och Bao Zheng beslutade att sätta sin sonliga vördnad för föräldrarna först. Han avgick och återvände hem för att sköta om föräldrarna i nästan ett decennium, tills de båda hade gått bort.

Bao Zheng återvände då till statlig tjänst och arbetade på lokal nivå som ämbetsman vid en ålder av 40 år. Då han var ärlig och omdömesgill blev han snart befordrad till domare i huvudstaden Kaifeng som var den mest utmanande platsen att administrera eftersom många aristokrater och mäktiga familjer bodde där.

Genom att genomföra en serie administrativa reformer tog det Bao Zheng bara ett drygt år att göra Kaifeng till en välordnad plats. Enligt vedertagen sedvana behövde exempelvis käranden förbereda yrkandet skriftligt för att sedan överlämna det till domstolens ämbetsmän. De mäktiga familjerna kunde därför muta tjänstemännen att släppa eller blockera målet.

Bao Zheng beslutade att tillåta människorna muntligen framföra sina klagomål utan att behöva gå igenom papperskvarnen. Således kunde lågutbildade människor undvika de orättvisor som ämbetsmännen utövade genom att förfalska fakta vid pappersarbetet.

Denna nya metod ledde till att den allmänna ordningen i huvudstaden förbättrades kraftigt, eftersom alla de allvarliga klagomålen oavsett vem eller vilka som var inblandade, skulle tas upp av domare Bao med största rättvisa och opartiskhet. Han blev även kallad ”domaren med stenansiktet”.

En gång blev Kaifeng översvämmat och Bao Zhengs undersökning visade att orsaken var att det olagligt hade byggts trädgårdar och paviljonger över floden av mäktiga familjer, vilket hindrade floden att rinna fritt igenom.

Bao Zheng beordrade att allt skulle rivas med gav en viss tidsfrist. En av ägarna ignorerade domstolsordern. När han tillfrågades om varför, visade han upp en lagfart på marken som han hävdade att han ägde.

Lagfarten kontrollerades noggrant av Bao Zheng själv och i den hittades en brist som indikerade att den var förverkad. Trots protester från den mäktiga familjen, beordrade han genast att trädgården skulle rivas och anmälde saken till kejsaren. Strax därpå drog sig översvämningen tillbaka.

Bao Zheng var disciplinerad, upprätt och opartiskt mot alla. En av hans farbröder bröt mot lagen och blev stämd till den lokala domstolen av offret. Den föraktfulla farbrodern kallades av Bao Zheng till domstolen och som straff blev han slagen med käppar etthundra gånger.

Bao Zheng var mycket sträng mot sin familj och sina barn. Trots sin höga ställning hade han levt ett enkelt liv, och under hans inflytande blev även hans barn försiktiga med utgifterna. De bar oftast enkla vanliga kläder förutom när de besökte vänner och deltog i fester.

På sin ålders höst ställde Bao Zheng upp en familjeregel:
”Om någon bland mina avkommor arbetar för staten och bryter mot lagen eller blir korrumperad, får han inte komma tillbaka till vår bas i hemstaden. Han får inte heller bli begravd i familjegraven efter döden. De som inte lyder dessa ord förnekas automatiskt av mig”.

Efter att han avlidit tog flera av hans söner examen vid det kejserliga hovet och blev ämbetsmän. Alla tog Bao Zhengs förtjänster som förebild och de lovordades som upprätta tjänstemän av människorna.

På grund av sin kompromisslösa hållning mot orättvisor blev Bao Zheng efter sin död en kulturell symbol för rättvisa och opartiskhet i Fjärran Östern. I olika former av scenkonster blev han en populär karaktär där han ofta porträtterades med ett strängt svart ansikte, med ett ljust halvmåneformat födelsemärke i pannan, och med några framstående kampsportarsutövare  i sin tjänst.