"Att frihetsberöva Ai Weiwei är regimens sätt att tysta ned befolkningen"
I samband med WTO-mötet i Hongkong 2005 lät Jens Galschiot måla Pillar of Shame orange - en färg som idag symboliserar ett missnöje med den kinesiska regimen i Kina. Här ses konstnären framför sitt verk. (Foto: Aidoh.dk)



I samband med WTO-mötet i Hongkong 2005 lät Jens Galschiot måla Pillar of Shame orange - en färg som idag symboliserar ett missnöje med den kinesiska regimen i Kina. Här ses konstnären framför sitt verk. (Foto: Aidoh.dk)

I samband med WTO-mötet i Hongkong 2005 lät Jens Galschiot måla Pillar of Shame orange – en färg som idag symboliserar ett missnöje med den kinesiska regimen i Kina. Här ses konstnären framför sitt verk. (Foto: Aidoh.dk)

I början av april greps den internationellt erkände kinesiska konstnären Ai Weiwei, som är öppet regimkritisk, av polisen i Peking. Alla försök att kontakta honom har misslyckats och de kinesiska myndigheterna vill inte ge några kommentarer. Weiwei anklagas på tvivelaktiga grunder för någon form av ekonomiskt brott.

Den danske skulptören Jens Galschiot tror att gripandet av Ai Weiwei är ett sätt för den totalitära regimen i Kina att tysta ned befolkningen.
– Att frihetsberöva Ai Weiwei är inte för resten av världen att se, det är riktat mot den kinesiska civilbefolkningen: ”Rör er inte, om ni gör något kommer vi att göra samma sak mot er!” Det är mycket viktigt att människor i väst reagerar. Speciellt konstnärer borde ta ställning och skicka ut signaler, säger Jens Galschiot.

I tisdags samlade han ihop en rad konstnärer i Köpenhamn för att skriva på en petition till Danmarks regering, så att de ska kräva av Kina att Ai Weiwei friges. Han anser att det är av största vikt att väst inte låter Kinas människorättsbrott gå obemärkt förbi, speciellt då Kina håller på att bli en av västvärldens största handelspartners.


Den kinesiske konstnären Ai Weiwei har varit försvunnen sedan den 3 april, då han greps av polisen i Peking. Här ses han framför spillrorna av sin ateljé i Shanghai. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Den kinesiske konstnären Ai Weiwei har varit försvunnen sedan den 3 april, då han greps av polisen i Peking. Här ses han framför spillrorna av sin ateljé i Shanghai. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Jens Galschiot själv har en lång historia i Kina. Han använder sin konst till att göra politiska ställningstaganden, väcka diskussion och tankar om saker som händer i världen. Ett av hans mest kända verk är Pillar of Shame (Skampelare), en åtta meter hög staty av förvridna, söndertrasade kroppar som representerar offer för ett skamligt förtryck. Exemplar av skulpturen finns i flera länder, och 1997 uppförde han Pillar of Shame i Hongkong som ett minne av massakern på Himmelska Fridens torg 1989, då den kinesiska regimen dödade flera tusen demokratiaktivister.

Statyn kom till strax innan Kina tog över Hongkong efter Storbritannien och står fortfarande kvar på ett universitet i Hongkong. Galschiot själv har dock bannlysts från Kina.
– Jag skulle hålla ett tal på den 20:e minnesdagen av massakern på Himmelska Fridens torg 2009. Säkerhetsministeriet anklagade mig för en rad saker, jag blev utvisad ur landet och får inte komma tillbaka igen. Jag tror att det hade att göra med att den danska regeringen samma dag hade ett möte med Dalai Lama i Danmark, berättar Galschiot.

När Kina tog över Hongkong lovade den kinesiska regeringen att ha ”ett land, två system”, vilket innebär att de inte har någon reell makt i Hongkong. Därför har många demokratirörelser sin bas där.


Jens Galschiot tilsammans med en av sina statyer. (Foto: Aidoh.dk)

Jens Galschiot tilsammans med en av sina statyer. (Foto: Aidoh.dk)

Jens Galschiot samarbetar med en kinesisk demokratigrupp som kallar sig Hongkongalliansen. Gruppen består av 18 framstående kineser och bildades efter nedslaget på Himmelska Fridens torg. De ser som sin uppgift att stödja demokratiaktivisterna, nedteckna historien och få världen att minnas. Galschiot tog med sig runt 6000 originaldokument om massakern på Himmelska Fridens torg, scannade in dem och lade upp dem på sin hemsida så att de finnas att tillgå för allmänheten på såväl kinesiska som engelska. Varje år den 4 juni för han upp händelsen på nytt och sprider information. En viktig uppgift är enligt Galschiot att informera kineser som kommit till väst för att studera, eftersom informationen inte finns att tillgå i Kina. 

Galschiot berättar att det är det internationella konstmuséet Guggenheim som ritat upp ramen för petitionen för Ai Weiweis frigivning och fört ut den.
– Det är överraskande, de sätter mycket på spel, eftersom de avser att bygga upp ett stort museum i Kina. Guggenheim är för konstmuséer vad Coca Cola är för läskedrycker, man skulle bli ganska överraskad om Coca Cola sade något om situationen i Kina, säger han.

Galschiot anser att kulturella grupper i större utsträckning borde backa upp protester och stödja demokratirörelser i Kina och resten av världen.

Jens Galschiot har just avslutat ett två år långt projekt om hemlösas situation i Europa. Hans nästa projekt kallas ”Fundamentalism” och berör frågan om religiös fundamentalism.