Är Putins strandtomt på Åland ett hot mot Finland?
Rysslands president Vladimir Putin. (Foto: Alexei Nikolsky / AFP / Getty Images)


Det har under den gångna veckan diskuterats flitigt i Finland om att Rysslands president Putin äger en strandtomt på finska Åland. Tomten finns i Saltvik på Åland och är obebyggd.

Nu när ryska ubåtar utan större hinder  tycks trafikera svenska farvatten har det också väckts farhågor i Finland om något är i görningen i finska vatten, eftersom Ryssland finns som närmaste granne i öst.

Lantmäteriverkets f.d. generaldirektör Jarmo Ratia hade i förbigående avslöjat tomtköpet till tidningen Keskisuomalainen i ett tal i Esbo den 13 oktober.

Enligt tidningen Huvudstadsbladet (Hbl) ser många markköpet som ett hot mot Finland och debattvågorna har svallat högt. Tomtköpet skedde redan i maj 2010 då lagfart upprättades. Det var personal från Rysslands konsulat, som finns på Åland, som kom med begäran av styckning av tomten i oktober 2009. Man visste då att tomten var avsedd för president Putin, enligt Hbl.

Ålands lantråd Camilla Gunell höjer inte mycket på ögonbrynen och säger att man inte tycker det är så märkvärdigt. Orsaken till hennes lugn finns i fredsavtalet som upprättades i Paris 1947, då fick Ryssland överta all tysk egendom i Finland. Det var ett tysk-finskt par som ägde Saltvik och bland dem Norrgård som Putin nu äger. Tomten är på 1,78 hektar med en strandlinje på 200 meter, enligt uppgifter från finsk media.  

Fastigheterna har ägts av Ryska federationen sedan 1947, men har förvaltats av Finlands utrikesministerium. Lantmäteriverket på Åland tror inte att Putin någonsin besökt Åland och tomten.

Tidningen Keskisuomalainen hade även velat se utredningen från finska Skyddspolisen och Försvarsmakten angående ryskt markägande i strategiska militärområden i Finland. Försvarsutskottets ordförande Jussi Niinistö (Sannfinl) säger att någon utredning inte har beställts och kommer inte att beställas. Det finns inga ryska ubåtar i finska vatten, enligt honom.

De ökade ryska markköpen hade tagits upp i utrikesutskottet och behandlats där 2011 men försvarsmakten hade inte sett något problem med detta och det fanns ingen orsak att utreda saken då.

Nu efter att Ryssland ockuperade Krim i mars i år undrar man om det inte finns skäl att revidera uppfattningen, enligt kolumnisten Janne Strang vid Hbl.