Amazonas moln avslöjar luftföroreningar
I Amazonas skogar produceras stora växtpartiklar runt vilka iskristaller kan bildas, vilket gör att regn lätt kan bildas. (Foto: Antonio Scorza/AFP)


Luftföroreningar gör moln tätare, något som forskarna tror kan mildra växthuseffekten. Nu har forskare också studerat hur  ”förorenade” molnen är.

I Amazonas regnskogar fascinerades forskarna av växternas och molnens samspel och upptäckte att luftföroreningar ger molnen en helt annan kemisk sammansättning.

De moln vi ser på himlen skapas av små partiklar, så kallade aerosoler, som vattenmolekyler kan fästa på. I de industrialiserade länderna innehåller molnen lika mycket organiska partiklar, såsom svampsporer och fragment från växter, som icke organiska partiklar, t ex salter och mineraler.

I februari 2008 gav sig forskarlaget iväg till Amazonas för att göra mätningar när luften där var som renast under regnperioden. Med hjälp av ett insug placerat på en 40 meter hög mast samlades aerosolen in ovanför trädkronorna. Därefter har mätningarna analyserats.

Resultatet av den krävande dygnet-runt övervakningen i Amazonas, har nyligen publicerats i det senaste numret av Science där Pontus Roldin, doktorand i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola är en av medförfattarna. Även forskare från Max Planck Institute for Chemistry i Meinz, Tyskland, och forskare från Harvard University, USA har deltagit.

– Våra resultat visar att molnen i Amazonas består så mycket som till 90 procent av organiskt material! Resten är framförallt kisel, som transporterats ända från Sahara, och salter som blåser in från havet, förklarar Pontus Roldin i ett pressmeddelande.

Forskarna upptäckte att att luften i Amazonas innehåller 200 partiklar per kubikcentimeter.  I vårt nedsmutsade Europa är partikelkoncentrationen tio gånger högre.

Förhoppningen är att resultaten ska vara till hjälp för klimatforskare som vill ta reda på hur stor den kylande effekten från aerosolerna faktiskt är.

– Situationen gör att vi hamnar i en knivig sits. Med tanke på den globala uppvärmningen är det ju faktiskt bra med kylande moln. Samtidigt dör flera hundra tusen människor i förtid varje år, bara i Europa, till följd av skadliga partiklar i atmosfären, säger Pontus Roldin.

Det som fascinerade forskarna mest är det sinnrika samspelet mellan växterna och molnen, och man spekulerar kring frågan om det kan vara så  att evolutionen har gynnat växtlighet som producerar just sådana partiklar som bildar nederbörd där den behövs?

– Under våtperioden i Amazonas regnar det nästan varje eftermiddag från höga, tunga och kalla Cumulus-moln. För att det lätt ska kunna bildas regn behövs en viss typ av stora växtpartiklar runt vilka iskristaller kan bildas. I antal var de här partiklarna oerhört få jämfört med de övriga, något mindre, men de visade sig alltså vara oerhört viktiga, förklarar Pontus Roldin.