Varje år samlas tusentals människor framför tv- och datorskärmar för att se älgen göra en vandring den gjort sedan urminnes tider. Älgen har vandrat i våra marker sedan inlandsisen drog sig tillbaka och gett upphov till både förmodad kultdyrkan, myter och inte minst värme, redskap och mat på bordet.
Nu har det sista avsnittet av en av SVT:s mest populära serier sänts för säsongen: slow-tvserien ”Den stora älgvandringen”. Människor över hela världen har sett ett 70-tal älgar ta sig över älven, två älgkalvar har fötts i direktsändning, och som ett avbrott i älgparaden har björnar gjort upp om resterna av ett kadaver på Björnmyren.
Helt klart är att älgarna har ett troget följe framför tv-apparater och datorskärmar, men älgens betydelse i det man kan kalla folkkulturen går mycket längre tillbaka än så. Det beror naturligtvis på att älgen verkligen inte är en nykomling i de nordiska länderna. Här drog sig inlandsisen tillbaka sist i Europa, och i spåren av dess tillbakadragande kant vandrade djur in, och efter dem kom människorna. Man bedömer att älgarna kom från Västeuropa in i Skandinavien via en landbrygga mellan Danmark och Sverige för mellan 8 000 och 10 000 år sedan. Med en sådan lång historia är det självklart att älgen har satt spår i både historien, folkkulturen och de äldsta kulterna.
