När Ingrid Carlberg tillträder som ständig sekreterare i Svenska Akademien blir AI en av de stora utmaningarna.
– Vi måste försvara mänsklig kreativitet. AI har ingen själ, säger hon.
Hon fick uppdraget redan för ett år sedan men börjar först nu, den 1 juni.
– Jag har trivts väldigt bra med mitt författarliv, så det här är verkligen att ställa om, men jag känner lust. Det här är frågor som jag brinner för.
I höst blir det Ingrid Carlberg som öppnar dörren för att presentera årets Nobelpristagare, men det är inget hon tänker på nu. "En sak i taget är en fin livsregel", säger hon. Foto: Pontus Lundahl/TT
Hennes företrädare Mats Malm tillträdde efter en kris som hotade Akademien i grunden. Ingrid Carlberg ska leda en institution som nu inte bara har arbetsro utan också arbetsglädje och bra laganda, framhåller hon.
– Mats Malm har ju bäddat för att den som tar över efter honom som ständig sekreterare ska få ett enklare uppdrag än vad han fick.
Hon slipper också att uppmärksammas som första kvinna på posten. När hon blev invald 2020 var det som den 16:e kvinnliga ledamoten genom historien. I höst kommer hennes bok om den som hade kunnat bli den första, Anna Maria Lenngren, i slutet av 1700-talet kallad för ¨Akademiens osynliga medlem”.
Entusiast
Ingrid Carlberg är entusiastisk som person. När hon fick i uppdrag att skriva ”årets minnesteckning” över Lenngren ledde det till en bok.
– Jag blev så otroligt fascinerad av hennes livshistoria.
Nu ska hon ägna all tid åt att värna det svenska språket och litteraturen. I tider av läs- och språkkris och då litteraturens infrastruktur är i gungning ser hon Akademiens insatser som mer angelägna än någonsin.
– Vi kan inte sitta på våra stolar och putsa på vår nimbus. Om vi ska sköta det uppdrag Gustav III en gång gav oss måste vi försvara litteraturen och läsningen.
Den sviktande svenska kulturfinansieringen syns i allt fler ansökningar till Akademien, som numera delar ut 20 miljoner årligen, nästan en fördubbling på bara några år, berättar hon stolt, men vill inte kommentera regeringens försök att locka mer privata pengar.
Undertoner
Carlberg ska också fördjupa sig i AI:s konsekvenser för litteraturen och det svenska språket.
– AI kan inte läsa in undertoner i en text eller förstå något så grundläggande som litterär gestaltning. Maskiner kan aldrig ersätta mänskligt skapande.
Men hon vill inte ta ställning till Författarförbundets ja till att författares verk, ”mot ersättning”, enligt förbundet, ska få användas för att träna en svensk AI-språkmodell.
– Personligen tycker jag inte att den stora frågan kring AI handlar om hur vi ska hjälpa AI, utan om den är ett hot mot författarnas och översättarnas villkor.
– Att jag skulle låta AI skapa ett litterärt verk i mitt namn är helt otänkbart.
