loadingMajsplantor blir rädda när något, eller någon, rör vid andra plantor i omgivningen men lär sig också att en del beröring inte är farlig.Foto: André Kilchenmann
Majsplantor blir rädda när något, eller någon, rör vid andra plantor i omgivningen men lär sig också att en del beröring inte är farlig.Foto: André Kilchenmann
Vetenskap

Växter kan kommunicera och samarbeta med varandra

Lotta Svedin

På senare tid har forskningen kunnat visa att växter, träd och andra organismer har ett väl utvecklat kommunikationssystem. Tomatplantor ”skriker” när de klipps av eller är törstiga. Majsplantor blir skrämda av beröring och varnar sina artfränder. I naturen pågår ständiga samtal som vi inte kan uppfatta.

Enligt en artikel från forskning.se kan växter, träd och andra organismer kommunicera med varandra genom ljud, ljus, beröring och framför allt kemiska signaler som dofter både ovan och under jord. Till exempel kan starkare träd hjälpa svagare träd genom att sända näring till dem via ett sammankopplat nätverk av rötter och svamptrådar.

Nyligen kom en studie från universitetet i Tel Aviv som visade att tomat och tobaksplantor avger högfrekventa ljud när de utsätts för torka eller klipps av.

Docent Velemir Ninkovic vid Sveriges lantbruksuniversitet är en av dem som forskat längst på växtkommunikation i Sverige. Han har studerat de dofter, eller luftburna kemiska ämnen, som växter avger. Till exempel har man med experiment konstaterat att det blir färre angrepp av bladlöss när potatis och lök odlas tillsammans.

– Samspelet mellan arter förändrar potatisens luftburna signaler så att de blir mycket mindre attraktiva för bladlöss, säger Velemir Ninkovic, i artikeln.

I en annan studie testade han och hans kollegor att borsta majsplantor med en mjuk sminkborste i en minut. Sex minuter senare reagerade växterna kraftigt och avgav stora mängder luftburna ämnen. Men efter några dagar tycktes majsplantorna ha vant sig och lärt sig att det inte var farligt och avgav då helt andra ämnen.

Anmärkningsvärt är att majsplantorna som inte hade utsatts för beröring reagerade på de luftburna signalerna, och reagerade ännu kraftigare än de som borstats.

En förklaring kan enligt Ninkovic vara att de fick signaler om ett hot, men inte visste vad hotet var. Över tid blev dock effekten tvärtom – de borstade plantorna förändrade sina gener som ett svar på stressen, medan de andra plantorna lärde sig att hotet aldrig kom och behövde därför inte ta det på lika stort allvar.

Växter kommunicerar också genom att ge ifrån sig högfrekventa ljud när de möter motstånd i jorden och de kan avge kemiska ämnen som andra växter kan förnimma. Dessutom uppfattar växter hur solljus reflekteras från en grannväxts blad – vilket berättar hur nära grannen står.

– För att bemöta sina konkurrenter kan växter inte flytta på sig och välja en annan miljö, utan de måste anpassa sig till sin omgivning så fort som möjligt. Allt som växter gör kan bli en signal till andra växter. Om de kan identifiera dessa signaler kan de anpassa sin tillväxt fortare, säger Velemir Ninkovic.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMajsplantor blir rädda när något, eller någon, rör vid andra plantor i omgivningen men lär sig också att en del beröring inte är farlig.Foto: André Kilchenmann
Majsplantor blir rädda när något, eller någon, rör vid andra plantor i omgivningen men lär sig också att en del beröring inte är farlig.Foto: André Kilchenmann
Vetenskap

Växter kan kommunicera och samarbeta med varandra

Lotta Svedin

På senare tid har forskningen kunnat visa att växter, träd och andra organismer har ett väl utvecklat kommunikationssystem. Tomatplantor ”skriker” när de klipps av eller är törstiga. Majsplantor blir skrämda av beröring och varnar sina artfränder. I naturen pågår ständiga samtal som vi inte kan uppfatta.

Enligt en artikel från forskning.se kan växter, träd och andra organismer kommunicera med varandra genom ljud, ljus, beröring och framför allt kemiska signaler som dofter både ovan och under jord. Till exempel kan starkare träd hjälpa svagare träd genom att sända näring till dem via ett sammankopplat nätverk av rötter och svamptrådar.

Nyligen kom en studie från universitetet i Tel Aviv som visade att tomat och tobaksplantor avger högfrekventa ljud när de utsätts för torka eller klipps av.

Docent Velemir Ninkovic vid Sveriges lantbruksuniversitet är en av dem som forskat längst på växtkommunikation i Sverige. Han har studerat de dofter, eller luftburna kemiska ämnen, som växter avger. Till exempel har man med experiment konstaterat att det blir färre angrepp av bladlöss när potatis och lök odlas tillsammans.

– Samspelet mellan arter förändrar potatisens luftburna signaler så att de blir mycket mindre attraktiva för bladlöss, säger Velemir Ninkovic, i artikeln.

I en annan studie testade han och hans kollegor att borsta majsplantor med en mjuk sminkborste i en minut. Sex minuter senare reagerade växterna kraftigt och avgav stora mängder luftburna ämnen. Men efter några dagar tycktes majsplantorna ha vant sig och lärt sig att det inte var farligt och avgav då helt andra ämnen.

Anmärkningsvärt är att majsplantorna som inte hade utsatts för beröring reagerade på de luftburna signalerna, och reagerade ännu kraftigare än de som borstats.

En förklaring kan enligt Ninkovic vara att de fick signaler om ett hot, men inte visste vad hotet var. Över tid blev dock effekten tvärtom – de borstade plantorna förändrade sina gener som ett svar på stressen, medan de andra plantorna lärde sig att hotet aldrig kom och behövde därför inte ta det på lika stort allvar.

Växter kommunicerar också genom att ge ifrån sig högfrekventa ljud när de möter motstånd i jorden och de kan avge kemiska ämnen som andra växter kan förnimma. Dessutom uppfattar växter hur solljus reflekteras från en grannväxts blad – vilket berättar hur nära grannen står.

– För att bemöta sina konkurrenter kan växter inte flytta på sig och välja en annan miljö, utan de måste anpassa sig till sin omgivning så fort som möjligt. Allt som växter gör kan bli en signal till andra växter. Om de kan identifiera dessa signaler kan de anpassa sin tillväxt fortare, säger Velemir Ninkovic.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024