loading







En arbetare i ett laboratorium hos Shenzhen Puruikang Biotechnology Co., Ltd. den 26 augusti, 2014 i Shenzhen, Kina. Foto: VCG/VCG via Getty Images
En arbetare i ett laboratorium hos Shenzhen Puruikang Biotechnology Co., Ltd. den 26 augusti, 2014 i Shenzhen, Kina. Foto: VCG/VCG via Getty Images
Utrikes

Vad kommer Kina att göra med ditt DNA?

Steven W. Mosher

Från redaktören: I del I och del II skrev Stephen Mosher om kinesiska kommunistpartiets (KKP) program för att samla in DNA från alla Kinas invånare. Syftet tror han är att utveckla ett fjärde ”magiskt vapen” för att kontrollera det kinesiska folket. De första tre ”magiska vapnen” är enligt den kinesiske ledaren Xi Jinpings tal i september 2014 ”Folkets befrielsearmé, propaganda och enhetsfrontens taktik”.

Detta når även utanför Kinas gränser. Här, i del III, diskuterar Steven Mosher hur KKP på olika sätt kan samla in utländskt DNA och hur de skulle kunna tjäna på det och till och med använda det som ett vapen.

Den kinesiska partistaten använder olika sätt för att samla DNA från amerikaner, där ett sätt är att köpa amerikanska bioteknikföretag. Till exempel köpte Kinas statligt finansierade BGI det amerikanska sekvenseringsföretaget Complete Genomics, vilket gav det kinesiska företaget tillgång till en DNA-databas som innehöll privat, genetisk information från ett stort antal amerikaner. Men det var bara början för den kinesiska tungviktaren.

Enligt en ny rapport (pdf) från U.S.-China Economic and Security Review Commission (USCC) har BGI ”ingått partnerskap med en mängd amerikanska aktörer inom hälsa, samt forskningsorganisationer, för att kunna utföra storskalig genetisk sekvensering för att stödja medicinska forskningssatsningar”. På grund av att BGI, liksom Huawei, delvis är subventionerade av staten kan de erbjuda genomsekvensering, dataanalys och förvaring av genetiska och kliniska data till en mindre kostnad.

Men även om deras tjänster är billiga så är de inte gratis.

Enligt rapporten från USCC är BGIs förtjänst i det här arrangemanget ”tillgång till genetisk sekvensdata, liksom kliniska data för människor inom USA”. Eftersom de samlar data, inte bara från ett utan från ett stort antal olika forskningsprojekt, så kan det här kinesiska företaget samla till en databas som kanske är större än någon annan som nu finns över amerikaner.

Förutom BGI anger rapporten inte mindre än 23 företag som har kopplingar till Kina och nu är ackrediterade i USA för att utföra molekylärdiagnostik eller annan genetisk testning, inklusive sekvensering av hela genom (arvsmassan). Dessa företag har alla ”tillgång till genetiska data från individuella patienter”. Sjukhus, kliniker och till och med några kommersiella DNA-testande företag i USA skickar nu rutinmässigt sina DNA-prover till Kina för analys.

Med tanke på att Kina samlar in och analyserar DNA från tiotals miljoner av sina egna medborgare (som jag diskuterade i del II i den här serien), har företag i Kina ekonomier i en skala som inga andra länder kan matcha. Det vore överraskande om några av de kommersiella DNA-företagen inte utnyttjade detta ”Kina-pris”.

DNA-tester via ”släkt”-tjänster var en av de mest populära presenterna som familjemedlemmar gav till varandra förra julen. Totalt har över 12 miljoner amerikaner tagit prov och skickat sitt DNA för analys av ett kommersiellt DNA-testande företag för att få veta mer om sina släktskap.

Det är roligt att kunna återupptäcka sedan länge försvunna släktingar, sin etniska härkomst och avlägsna förfäder. Till exempel är även presidentkandidater ivriga att berätta att de har förfäder i den amerikanska ursprungsbefolkningen, även om testet avslöjar att det bara är rätt till viss del.

Nackdelen är att en del av de som skickar in sitt saliv för analys faktiskt kan få betala för ”privilegiet” att lämna över sin personliga genetiska kod till den kinesiska staten.

Nackdelen är att en del av de som skickar in sitt saliv för analys faktiskt kan få betala för ”privilegiet” att lämna över sin personliga genetiska kod till den kinesiska staten. Vem vill vara en omedveten samarbetspartner i Kinas massiva DNA-insamlingsprogram?

Jag frågade ut de största DNA-testande företagen: MyHeritage, AncestryDNA och 23andMe, om var deras genomanalys faktiskt genomförs.

- MyHeritage försäkrade mig att ”Laboratorie-enheten där extraktionen av DNA görs och som processar proverna ligger i Texas, USA”.

- En representant från AncestryDNA berättade för mig att företaget analyserade sina DNA-prover ”i Utah och andra länder”. Men när jag frågade vilka andra länder så sade hon ”Jag har inte den informationen”.

- Vid tiden för pressläggning hade jag inte fått svar från 23andMe.

Om du redan har fått ditt DNA testat av AncestryDNA eller 23andMe och är orolig över din integritet så kan du vilja undvika att ladda upp dina rådata till andra databaser. Webbsidorna till företag som China’s WeGene omber oss aktivt att göra sådana uppladdningar på deras webbsida med löfte om en analys av dina förfäder. Men deras användaravtal säger att de kommer att ”ge sådan information till relevanta nationella myndigheter, om nödvändigt”. Partistatens ansträngningar att skapa en massiv DNA-databas innebär att denna ”nödvändighet” redan existerar.

Lagar som nyligen har antagits i Kina, som den nationella säkerhetslagen 2015 och cybersäkerhetslagen 2016, ålägger företag att samarbeta med myndigheterna.

Det finns inga tvivel om huruvida partistaten kan komma åt den genetiska data som finns sparad på kinesiska servrar ägda av privata företag. Lagar som nyligen har antagits i Kina, som den nationella säkerhetslagen 2015 och cybersäkerhetslagen 2016, ålägger företag att samarbeta med myndigheterna.

Vilka integritetsavtal som än har avtalats att hållas av Kina-kontrollerade företag gentemot deras amerikanska partners är värdelösa. Alla kinesiska högteknologiska företag, särskilt de som arbetar i de elva högteknologiska områdena identifierade i ”China 2025”-planen, och oavsett om de är statligt ägda eller privata, arbetar hand i handske med staten.

Det här betyder inte att ditt genomdata som finns lagrat i USA är helt säkert från åtkomst av Kinas partistat. Med tanke på de oupphörliga cyberattackerna som görs från Kina, så behöver det inte vara det.

Enligt Mandiant, ett amerikanskt företag som arbetar med cybersäkerhet, har antalet statligt dirigerade hacking-försök mot amerikanska bioteknikföretag ökat dramatiskt sedan 2008. Att döma av det antal officiellt publicerade brott, som rapporten från USCC listar i stor detalj, har många av dessa varit framgångsrika. Cybersäkerhet inom hälsosektorn i allmänhet och inom bioteknologisektorn i synnerhet, verkar vara marginell i bästa fall.

Amerikanska lagar för att skydda integriteten kring hälsodata är också svag, särskilt när det gäller genomik. Som USCC pekar ut i rapporten ”På grund av att [DNA-testning avseende ”släktskap”] marknadsförs som konsumentprodukter snarare än medicinska tjänster, … så täcks inte hanteringen av data av Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) och dess lag om skydd av hälsodata, vilket väcker farhågor om integritet och datasäkerhet”.

USA behöver göra ett långt bättre arbete för att skydda medborgarnas genetiska integritet. Ett bra första steg vore att förbjuda att amerikanskt DNA testas i Kina, liksom att förbjuda överföringen av amerikansk genominformation till det landet. Att skydda amerikansk genomdata är en nationell säkerhetsfråga.

Genomik som vapen

Bioteknologin, liksom många andra teknologier i framkant, är strategisk teknik. Det innebär att Kinas enorma databas med amerikaners genomiska och hälsorelaterade data kan användas i militärt, såväl som civilt syfte. Risken för den nationella säkerheten är verklig.

Åtminstone två möjliga sätt att göra en attack har tagits upp. Detta vore möjligt med hjälp av teknologier som redan finns på plats i Kina och som kan användas som vapen i väl finansierade, statligt sponsrade program, inom några år som mest.

Det första scenariot är riktat mot individer. Som USCCs rapport skriver ”Kina skulle kunna sikta på sårbarheter hos specifika individer, som de fått fram via genomdata eller hälsojournaler, … Individer som blir utsatta för sådana attacker skulle troligtvis vara strategiskt identifierade personer, som diplomater, politiker, nationella tjänstemän med hög rang, eller inom militärt ledarskap.

Föreställ dig att Kina skulle kunna få DNAt från USA:s president och sedan designa ett specifikt sjukdomsämne mot den personen och hans nära släktingar. Ett målinriktat slag mot en liten, genetiskt relaterad grupp (Trumps familj?) skulle få bort ett stort hinder mot Kinas strävan efter dominans.

Men det finns ett än mer skrämmande scenario som, trots att det är obehagligt, är värt att tänka på. Vi vet att det asiatiska genomet är genetiskt distinkt från det kaukasiska och afrikanska på många sätt. Invånarna på nordkinesiska slätten, den kinesiska civilisationens vagga, är verkligen genetiskt distinkta från koreaner, japaner, tibetaner, liksom andra asiater.

Vore det möjligt att konstruera en mycket virulent version av till exempel smittkoppor, som lätt smittar, är dödligt för andra raser, men där kineserna har en naturlig immunitet? Användning av något avancerat, genetiskt målinriktat bio-vapen har inte rapporterats, men det vore säkerligen inte utom räckhåll för den kinesiska snabbväxande bioteknologi-industrin. Med tanke på vår nuvarande förmåga att manipulera genom, om man kan föreställa sig ett sådant bio-vapen, då kan det troligtvis – med tillräckligt med tid och resurser – förverkligas.

Skulle den enparti-diktatur som styr Kina ha några moraliska skrupler mot att utveckla och använda ett sådant vapen? Uppenbarligen inte. En regim som selektivt avrättar oskyldiga religiöst troende på grund av att deras vävnad matchar mot någon som är villig att betala för en organtransplantation ser uppenbarligen mänskliga liv som engångsvaror.

Partiledarskapet skulle mycket väl kunna se ett bio-vapen som är riktat mot en annan ras, eller raser, men som inte rår på bärare av det kinesiska genomet, som det perfekta biologiska massförstörelsevapnet.

Partiledarskapet skulle mycket väl kunna se ett bio-vapen som är riktat mot en annan ras, eller raser, men som inte rår på bärare av det kinesiska genomet, som det perfekta biologiska massförstörelsevapnet.

I värsta fall kan man föreställa sig att en sådan superorganism skulle starta en pest av bibliska proportioner bland världens människor. När den sedan till stor del hade rensat planeten från människor skulle det kinesiska kommunistpartiet kunna expandera fritt på öppet fält.

Tanken får en att rysa.

I en till stor del avbefolkad värld skulle partiet inte ens behöva använda sina första tre magiska vapen. Det skulle inte finnas några arméer för Folkets befrielsearmé att slå ner på, inga människor för propaganda-apparaten att hjärntvätta, och inga främmande organisationer för enhetsfronten att infiltrera och kontrollera.

Det fjärde magiska vapnet – DNA – skulle vara allt som behövdes.

Steven W Mosher är ordförande för Population Research Institute (institut för forskning på befolkningar) och författare till ”Bully of Asia: Why China´s Dream is the New Threat to World Order”. Han har studerat människans biologi vid Stanford University för den kände genetikern Luigi Cavalli-Sforza.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading







En arbetare i ett laboratorium hos Shenzhen Puruikang Biotechnology Co., Ltd. den 26 augusti, 2014 i Shenzhen, Kina. Foto: VCG/VCG via Getty Images
En arbetare i ett laboratorium hos Shenzhen Puruikang Biotechnology Co., Ltd. den 26 augusti, 2014 i Shenzhen, Kina. Foto: VCG/VCG via Getty Images
Utrikes

Vad kommer Kina att göra med ditt DNA?

Steven W. Mosher

Från redaktören: I del I och del II skrev Stephen Mosher om kinesiska kommunistpartiets (KKP) program för att samla in DNA från alla Kinas invånare. Syftet tror han är att utveckla ett fjärde ”magiskt vapen” för att kontrollera det kinesiska folket. De första tre ”magiska vapnen” är enligt den kinesiske ledaren Xi Jinpings tal i september 2014 ”Folkets befrielsearmé, propaganda och enhetsfrontens taktik”.

Detta når även utanför Kinas gränser. Här, i del III, diskuterar Steven Mosher hur KKP på olika sätt kan samla in utländskt DNA och hur de skulle kunna tjäna på det och till och med använda det som ett vapen.

Den kinesiska partistaten använder olika sätt för att samla DNA från amerikaner, där ett sätt är att köpa amerikanska bioteknikföretag. Till exempel köpte Kinas statligt finansierade BGI det amerikanska sekvenseringsföretaget Complete Genomics, vilket gav det kinesiska företaget tillgång till en DNA-databas som innehöll privat, genetisk information från ett stort antal amerikaner. Men det var bara början för den kinesiska tungviktaren.

Enligt en ny rapport (pdf) från U.S.-China Economic and Security Review Commission (USCC) har BGI ”ingått partnerskap med en mängd amerikanska aktörer inom hälsa, samt forskningsorganisationer, för att kunna utföra storskalig genetisk sekvensering för att stödja medicinska forskningssatsningar”. På grund av att BGI, liksom Huawei, delvis är subventionerade av staten kan de erbjuda genomsekvensering, dataanalys och förvaring av genetiska och kliniska data till en mindre kostnad.

Men även om deras tjänster är billiga så är de inte gratis.

Enligt rapporten från USCC är BGIs förtjänst i det här arrangemanget ”tillgång till genetisk sekvensdata, liksom kliniska data för människor inom USA”. Eftersom de samlar data, inte bara från ett utan från ett stort antal olika forskningsprojekt, så kan det här kinesiska företaget samla till en databas som kanske är större än någon annan som nu finns över amerikaner.

Förutom BGI anger rapporten inte mindre än 23 företag som har kopplingar till Kina och nu är ackrediterade i USA för att utföra molekylärdiagnostik eller annan genetisk testning, inklusive sekvensering av hela genom (arvsmassan). Dessa företag har alla ”tillgång till genetiska data från individuella patienter”. Sjukhus, kliniker och till och med några kommersiella DNA-testande företag i USA skickar nu rutinmässigt sina DNA-prover till Kina för analys.

Med tanke på att Kina samlar in och analyserar DNA från tiotals miljoner av sina egna medborgare (som jag diskuterade i del II i den här serien), har företag i Kina ekonomier i en skala som inga andra länder kan matcha. Det vore överraskande om några av de kommersiella DNA-företagen inte utnyttjade detta ”Kina-pris”.

DNA-tester via ”släkt”-tjänster var en av de mest populära presenterna som familjemedlemmar gav till varandra förra julen. Totalt har över 12 miljoner amerikaner tagit prov och skickat sitt DNA för analys av ett kommersiellt DNA-testande företag för att få veta mer om sina släktskap.

Det är roligt att kunna återupptäcka sedan länge försvunna släktingar, sin etniska härkomst och avlägsna förfäder. Till exempel är även presidentkandidater ivriga att berätta att de har förfäder i den amerikanska ursprungsbefolkningen, även om testet avslöjar att det bara är rätt till viss del.

Nackdelen är att en del av de som skickar in sitt saliv för analys faktiskt kan få betala för ”privilegiet” att lämna över sin personliga genetiska kod till den kinesiska staten.

Nackdelen är att en del av de som skickar in sitt saliv för analys faktiskt kan få betala för ”privilegiet” att lämna över sin personliga genetiska kod till den kinesiska staten. Vem vill vara en omedveten samarbetspartner i Kinas massiva DNA-insamlingsprogram?

Jag frågade ut de största DNA-testande företagen: MyHeritage, AncestryDNA och 23andMe, om var deras genomanalys faktiskt genomförs.

- MyHeritage försäkrade mig att ”Laboratorie-enheten där extraktionen av DNA görs och som processar proverna ligger i Texas, USA”.

- En representant från AncestryDNA berättade för mig att företaget analyserade sina DNA-prover ”i Utah och andra länder”. Men när jag frågade vilka andra länder så sade hon ”Jag har inte den informationen”.

- Vid tiden för pressläggning hade jag inte fått svar från 23andMe.

Om du redan har fått ditt DNA testat av AncestryDNA eller 23andMe och är orolig över din integritet så kan du vilja undvika att ladda upp dina rådata till andra databaser. Webbsidorna till företag som China’s WeGene omber oss aktivt att göra sådana uppladdningar på deras webbsida med löfte om en analys av dina förfäder. Men deras användaravtal säger att de kommer att ”ge sådan information till relevanta nationella myndigheter, om nödvändigt”. Partistatens ansträngningar att skapa en massiv DNA-databas innebär att denna ”nödvändighet” redan existerar.

Lagar som nyligen har antagits i Kina, som den nationella säkerhetslagen 2015 och cybersäkerhetslagen 2016, ålägger företag att samarbeta med myndigheterna.

Det finns inga tvivel om huruvida partistaten kan komma åt den genetiska data som finns sparad på kinesiska servrar ägda av privata företag. Lagar som nyligen har antagits i Kina, som den nationella säkerhetslagen 2015 och cybersäkerhetslagen 2016, ålägger företag att samarbeta med myndigheterna.

Vilka integritetsavtal som än har avtalats att hållas av Kina-kontrollerade företag gentemot deras amerikanska partners är värdelösa. Alla kinesiska högteknologiska företag, särskilt de som arbetar i de elva högteknologiska områdena identifierade i ”China 2025”-planen, och oavsett om de är statligt ägda eller privata, arbetar hand i handske med staten.

Det här betyder inte att ditt genomdata som finns lagrat i USA är helt säkert från åtkomst av Kinas partistat. Med tanke på de oupphörliga cyberattackerna som görs från Kina, så behöver det inte vara det.

Enligt Mandiant, ett amerikanskt företag som arbetar med cybersäkerhet, har antalet statligt dirigerade hacking-försök mot amerikanska bioteknikföretag ökat dramatiskt sedan 2008. Att döma av det antal officiellt publicerade brott, som rapporten från USCC listar i stor detalj, har många av dessa varit framgångsrika. Cybersäkerhet inom hälsosektorn i allmänhet och inom bioteknologisektorn i synnerhet, verkar vara marginell i bästa fall.

Amerikanska lagar för att skydda integriteten kring hälsodata är också svag, särskilt när det gäller genomik. Som USCC pekar ut i rapporten ”På grund av att [DNA-testning avseende ”släktskap”] marknadsförs som konsumentprodukter snarare än medicinska tjänster, … så täcks inte hanteringen av data av Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) och dess lag om skydd av hälsodata, vilket väcker farhågor om integritet och datasäkerhet”.

USA behöver göra ett långt bättre arbete för att skydda medborgarnas genetiska integritet. Ett bra första steg vore att förbjuda att amerikanskt DNA testas i Kina, liksom att förbjuda överföringen av amerikansk genominformation till det landet. Att skydda amerikansk genomdata är en nationell säkerhetsfråga.

Genomik som vapen

Bioteknologin, liksom många andra teknologier i framkant, är strategisk teknik. Det innebär att Kinas enorma databas med amerikaners genomiska och hälsorelaterade data kan användas i militärt, såväl som civilt syfte. Risken för den nationella säkerheten är verklig.

Åtminstone två möjliga sätt att göra en attack har tagits upp. Detta vore möjligt med hjälp av teknologier som redan finns på plats i Kina och som kan användas som vapen i väl finansierade, statligt sponsrade program, inom några år som mest.

Det första scenariot är riktat mot individer. Som USCCs rapport skriver ”Kina skulle kunna sikta på sårbarheter hos specifika individer, som de fått fram via genomdata eller hälsojournaler, … Individer som blir utsatta för sådana attacker skulle troligtvis vara strategiskt identifierade personer, som diplomater, politiker, nationella tjänstemän med hög rang, eller inom militärt ledarskap.

Föreställ dig att Kina skulle kunna få DNAt från USA:s president och sedan designa ett specifikt sjukdomsämne mot den personen och hans nära släktingar. Ett målinriktat slag mot en liten, genetiskt relaterad grupp (Trumps familj?) skulle få bort ett stort hinder mot Kinas strävan efter dominans.

Men det finns ett än mer skrämmande scenario som, trots att det är obehagligt, är värt att tänka på. Vi vet att det asiatiska genomet är genetiskt distinkt från det kaukasiska och afrikanska på många sätt. Invånarna på nordkinesiska slätten, den kinesiska civilisationens vagga, är verkligen genetiskt distinkta från koreaner, japaner, tibetaner, liksom andra asiater.

Vore det möjligt att konstruera en mycket virulent version av till exempel smittkoppor, som lätt smittar, är dödligt för andra raser, men där kineserna har en naturlig immunitet? Användning av något avancerat, genetiskt målinriktat bio-vapen har inte rapporterats, men det vore säkerligen inte utom räckhåll för den kinesiska snabbväxande bioteknologi-industrin. Med tanke på vår nuvarande förmåga att manipulera genom, om man kan föreställa sig ett sådant bio-vapen, då kan det troligtvis – med tillräckligt med tid och resurser – förverkligas.

Skulle den enparti-diktatur som styr Kina ha några moraliska skrupler mot att utveckla och använda ett sådant vapen? Uppenbarligen inte. En regim som selektivt avrättar oskyldiga religiöst troende på grund av att deras vävnad matchar mot någon som är villig att betala för en organtransplantation ser uppenbarligen mänskliga liv som engångsvaror.

Partiledarskapet skulle mycket väl kunna se ett bio-vapen som är riktat mot en annan ras, eller raser, men som inte rår på bärare av det kinesiska genomet, som det perfekta biologiska massförstörelsevapnet.

Partiledarskapet skulle mycket väl kunna se ett bio-vapen som är riktat mot en annan ras, eller raser, men som inte rår på bärare av det kinesiska genomet, som det perfekta biologiska massförstörelsevapnet.

I värsta fall kan man föreställa sig att en sådan superorganism skulle starta en pest av bibliska proportioner bland världens människor. När den sedan till stor del hade rensat planeten från människor skulle det kinesiska kommunistpartiet kunna expandera fritt på öppet fält.

Tanken får en att rysa.

I en till stor del avbefolkad värld skulle partiet inte ens behöva använda sina första tre magiska vapen. Det skulle inte finnas några arméer för Folkets befrielsearmé att slå ner på, inga människor för propaganda-apparaten att hjärntvätta, och inga främmande organisationer för enhetsfronten att infiltrera och kontrollera.

Det fjärde magiska vapnet – DNA – skulle vara allt som behövdes.

Steven W Mosher är ordförande för Population Research Institute (institut för forskning på befolkningar) och författare till ”Bully of Asia: Why China´s Dream is the New Threat to World Order”. Han har studerat människans biologi vid Stanford University för den kände genetikern Luigi Cavalli-Sforza.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024