Många av landets yrkesverksamma tolkar saknar utbildning och auktorisation. Tolkutbildningen vid högskolan behöver därför byggas ut. Samtidigt ska det vara förbjudet att anlita barn som tolkar. Det föreslås i en utredning som lämnades över till regeringen på tisdagen.
Kommunerna och landstingen svarar årligen för nästan en miljard kronor av de offentligt finansierade tolktjänsterna. I utredningen vill man därför se en ökad samordning och effektivisering inom sektorn då man ser stora samhällsvinster i detta.
Stor potential
Uppskattningsvis finns det omkring 5 000 yrkesverksamma tolkar i Sverige. Men endast 2 000 av dem har godkänd utbildning eller är auktoriserade.
Regeringen tillsatte en utredning i oktober förra året för att kartlägga behovet av och tillgångar till tolkar och vad som behöver åtgärdas. Landshövding Gunnar Holmgren förordnades som särskilt utredare.
– Man kan ju konstatera att de här tolkarna gör en jätteviktig samhällsinsats. Och det handlar inte bara om den här rättskedjan, att man ska ha en korrekt rättsbedömning i domstolar och i rättsväsende, utan det handlar ju också om prövningar i migrationsärenden. Det handlar om att få en bra kvalitét i vårdprocesserna, sade han under en presskonferens.
Utredningen ”Att förstå och bli förstådd”, som är över 700 sidor lång, lämnades över till Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.
– Jag kan konstatera att det finns en stor potential till förbättringar på det här området. Min bedömning är att utredarens förslag blir ett viktigt underlag till den kommande regeringen, sade hon.
Viktigt att det blir rätt
Det krävs i dag ingen särskild utbildning för att få ett tolkuppdrag. Enligt Gunnar Holmgren är det viktigt att det blir rätt. Han säger att det finns flera migrationsärenden där man har fått felaktiga uppgifter. Detta till följd av att tolken inte har haft tillräckliga kunskaper.
Även i rättegångar kan det bli fel. Advokaten Maria Robinson i Kalmar, säger till Östra Småland, att hon har varit med om att en tolk inte har översatt korrekt.
Det var så pass allvarliga brister i översättningen att det blev en annan innebörd. Hon begärde därför att tolken skulle bytas ut. Överlag tycker hon att det är brist på bra tolkar, säger hon till tidningen.
I utredningen vill man därför att tolkutbildningen ska byggas ut med 1 250 platser. Från och med 2024 ska det inte längre vara möjligt att arbeta som tolk inom staten om man saknar utbildning och auktorisation, förutom i väldigt speciella fall.
– Om man inte kan göra sig förstådd i offentlig verksamhet ska det anlitas en professionell tolk, säger Folke K Larsson, utredningens huvudsekreterare, till Lärarnas tidning.
40 miljoner till utbildning
Man föreslår att man tillsätter 40 miljoner kronor till utbildning vid högskola och folkbildning, valideringsinsatser, tillsyns av tolkar och förmedlingsorgan, pilotprojekt kring statens tolkportal med tolkförmedling, utvecklat terminologiskt arbete samt information och utveckling av beställarkompetens.
Man bedömer i utredningen att kommuner och landsting årligen svarar för närmare två tredjedelar eller en miljard kronor av de offentligt finansierade tolktjänsterna i landet. 2016 låg kostnaden på nästan 1,2 miljarder kronor.
Stockholm hade under förra året ett stort antal kommunala tolkuppdrag. Årskostnaden låg på cirka 26 miljoner kronor. Motsvarande för Göteborg och Malmö var 19,5 miljoner respektive cirka 17–18 miljoner kronor.
De sammanlagda kostnaderna mellan 2014 och 2017 för förmedling och genomförande av tolktjänster i talande språk i kommuner och landsting i landet uppgår till 3,9 miljarder kronor.
