loading
Drygt 50 personer omkom i skalvet. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Drygt 50 personer omkom i skalvet. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Utrikes

Tusentals fortfarande utan bostad efter skalv i Albanien

Epoch Times

Tre veckor efter jordskalvet i Albanien där 51 personer miste livet beräknas 12 500 fortfarande stå utan boende. Josefin Gullstrand är en av två svenska hjälparbetare på plats.

– Man känner av det i staden. Många är känslosamma och på husväggarna finns massor av bilder på folk som är döda, säger hon.

Julen är bara ett par veckor bort och i albanska Durrës lyser julbelysningen klar över hamnstadens lilla centrum. Men bara en kort bit därifrån är resterna tydliga av det kraftiga jordskalv som totalförstörde tolv hus, skadade över 700 hus och orsakade sprickor i närmare 200 lägenhetsbyggnader.

Många av de drabbade står fortfarande utan tak över huvudet. Några exakta siffror finns inte, men uppskattningen är att det rör sig om runt 12 500 personer som inte har något boende.

En situation som dessutom riskerar att förvärras i takt med sjunkande temperaturer.

– Vintern kommer ju och det är klart att många är utsatta. Man behöver få in folk på ett bra sätt, säger Josefin Gullstrand om situationen.

Hon är till vardags brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad – men är sedan nyligen en av två svenskar som ingår i EU:s koordineringsinsats i Durrës, som ligger drygt tre mil nordväst om huvudstaden Tirana.

Josefin Gullstrand är en av två svenska hjälparbetare på plats i Albanien. Foto: EU Civil Protection Mechanism

MSB trappar upp

– Man är extremt ödmjuk inför situationen och förstår att det är så många personliga öden som finns därute. Samtidigt måste man gå in i sin bubbla för att hjälpa till på bästa sätt och göra så gott man någonsin kan, säger Gullstrand.

Fler än 200 utländska experter är på plats i Albanien för att delta i räddningsinsatserna. Ett arbete som inledningsvis handlade om att hitta både överlevande och omkomna bland rasmassorna.

Nu är fokus i stället riktat mot tre huvudområden: skadebedömningar av byggnader, koordinering av inkommande materiell och humanitärt stöd.

Nyligen rapporterade Sveriges Radio Värmland om hur MSB trappade upp sina hjälpinsatser via lastbilar fullastade med tält, sängar och madrasser.

– Vi skickar ner 500 våningssängar, alltså 1 000 sängplatser, 1 000 madrasser och 482 familjetält, sade Per Högman, verksamhetsansvarig på logistikenheten, till SR då.

Behovet av tillfälliga sovplatser och olika former av uppvärmning har varit stort, men att inhysa människor i tält är bara en nödlösning till dess den albanska regeringen kan hitta något mer varaktigt.

Omkring 12 500 personer beräknas stå utan bostad och får i stället bo i tält. Foto: Hektor Pustina/AP/TT

Skogsbränder 2018

Durrës drabbades hårdast, men skalvet slog även mot grannstaden Thumanë och orsakade betydande skador på byggnader i Tirana. Totalt omkom 51 personer och omkring 900 skadades.

Planen är att EU:s räddningsinsats ska lämna området den 20 december och låta Albanien fortsätta arbetet på egen hand.

– Det känns fantastiskt att EU har det här systemet där man tillsammans kan hjälpa varandra, säger Josefin Gullstrand och drar paralleller till de svenska skogsbränderna sommaren 2018.

Då fick Sverige internationellt bistånd från länder som Polen, Litauen, Tyskland och Frankrike som skickade helikoptrar, flygplan och personal.

– Vi fick så otroligt fint stöd. Det här är exakt samma sak och man är stolt över att vara en del i det.
 
(Robin Salomonsson/TT)

Jordskalv i Albanien

(TT)

Åklagare i Albanien har efter jordbävningen utfärdat order om att 17 personer ska gripas för olika slags försumligheter. Det rör bland annat byggherrar, ingenjörer och fastighetsägare som inte följt gällande regler och säkerhetsföreskrifter vid konstruktion, byggnation och förvaltning av byggnader.

Tre av de nio personer som greps på lördagen är ägare till tre hotell i staden Durrës som kollapsade vid jordbävningen vilket ledde till att fem personer miste livet.

Albanien drabbas ofta av seismisk aktivitet men skalvet i slutet av november var det kraftigaste på årtionden och kändes i flera länder på Balkan.

Med magnituden 6,4 hade skalvet sitt epicentrum tre mil väster om Tirana. Det kändes på många håll på Balkan och i regionen Puglia i södra Italien. Skalvet är det kraftigaste i Europa hittills under 2019. Minst 250 efterskalv har skakat landet, två av dem med magnituden 5.

1979 drabbades norra Albanien och Montenegro av ett jordskalv med magnituden 6,9. Flera städer förstördes och 136 personer omkom, 35 av dem i Albanien och 101 i Montenegro.

Källa: Reuters

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loading
Drygt 50 personer omkom i skalvet. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Drygt 50 personer omkom i skalvet. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Utrikes

Tusentals fortfarande utan bostad efter skalv i Albanien

Epoch Times

Tre veckor efter jordskalvet i Albanien där 51 personer miste livet beräknas 12 500 fortfarande stå utan boende. Josefin Gullstrand är en av två svenska hjälparbetare på plats.

– Man känner av det i staden. Många är känslosamma och på husväggarna finns massor av bilder på folk som är döda, säger hon.

Julen är bara ett par veckor bort och i albanska Durrës lyser julbelysningen klar över hamnstadens lilla centrum. Men bara en kort bit därifrån är resterna tydliga av det kraftiga jordskalv som totalförstörde tolv hus, skadade över 700 hus och orsakade sprickor i närmare 200 lägenhetsbyggnader.

Många av de drabbade står fortfarande utan tak över huvudet. Några exakta siffror finns inte, men uppskattningen är att det rör sig om runt 12 500 personer som inte har något boende.

En situation som dessutom riskerar att förvärras i takt med sjunkande temperaturer.

– Vintern kommer ju och det är klart att många är utsatta. Man behöver få in folk på ett bra sätt, säger Josefin Gullstrand om situationen.

Hon är till vardags brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad – men är sedan nyligen en av två svenskar som ingår i EU:s koordineringsinsats i Durrës, som ligger drygt tre mil nordväst om huvudstaden Tirana.

Josefin Gullstrand är en av två svenska hjälparbetare på plats i Albanien. Foto: EU Civil Protection Mechanism

MSB trappar upp

– Man är extremt ödmjuk inför situationen och förstår att det är så många personliga öden som finns därute. Samtidigt måste man gå in i sin bubbla för att hjälpa till på bästa sätt och göra så gott man någonsin kan, säger Gullstrand.

Fler än 200 utländska experter är på plats i Albanien för att delta i räddningsinsatserna. Ett arbete som inledningsvis handlade om att hitta både överlevande och omkomna bland rasmassorna.

Nu är fokus i stället riktat mot tre huvudområden: skadebedömningar av byggnader, koordinering av inkommande materiell och humanitärt stöd.

Nyligen rapporterade Sveriges Radio Värmland om hur MSB trappade upp sina hjälpinsatser via lastbilar fullastade med tält, sängar och madrasser.

– Vi skickar ner 500 våningssängar, alltså 1 000 sängplatser, 1 000 madrasser och 482 familjetält, sade Per Högman, verksamhetsansvarig på logistikenheten, till SR då.

Behovet av tillfälliga sovplatser och olika former av uppvärmning har varit stort, men att inhysa människor i tält är bara en nödlösning till dess den albanska regeringen kan hitta något mer varaktigt.

Omkring 12 500 personer beräknas stå utan bostad och får i stället bo i tält. Foto: Hektor Pustina/AP/TT

Skogsbränder 2018

Durrës drabbades hårdast, men skalvet slog även mot grannstaden Thumanë och orsakade betydande skador på byggnader i Tirana. Totalt omkom 51 personer och omkring 900 skadades.

Planen är att EU:s räddningsinsats ska lämna området den 20 december och låta Albanien fortsätta arbetet på egen hand.

– Det känns fantastiskt att EU har det här systemet där man tillsammans kan hjälpa varandra, säger Josefin Gullstrand och drar paralleller till de svenska skogsbränderna sommaren 2018.

Då fick Sverige internationellt bistånd från länder som Polen, Litauen, Tyskland och Frankrike som skickade helikoptrar, flygplan och personal.

– Vi fick så otroligt fint stöd. Det här är exakt samma sak och man är stolt över att vara en del i det.
 
(Robin Salomonsson/TT)

Jordskalv i Albanien

(TT)

Åklagare i Albanien har efter jordbävningen utfärdat order om att 17 personer ska gripas för olika slags försumligheter. Det rör bland annat byggherrar, ingenjörer och fastighetsägare som inte följt gällande regler och säkerhetsföreskrifter vid konstruktion, byggnation och förvaltning av byggnader.

Tre av de nio personer som greps på lördagen är ägare till tre hotell i staden Durrës som kollapsade vid jordbävningen vilket ledde till att fem personer miste livet.

Albanien drabbas ofta av seismisk aktivitet men skalvet i slutet av november var det kraftigaste på årtionden och kändes i flera länder på Balkan.

Med magnituden 6,4 hade skalvet sitt epicentrum tre mil väster om Tirana. Det kändes på många håll på Balkan och i regionen Puglia i södra Italien. Skalvet är det kraftigaste i Europa hittills under 2019. Minst 250 efterskalv har skakat landet, två av dem med magnituden 5.

1979 drabbades norra Albanien och Montenegro av ett jordskalv med magnituden 6,9. Flera städer förstördes och 136 personer omkom, 35 av dem i Albanien och 101 i Montenegro.

Källa: Reuters

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025