Författarna Olga Tokarczuk och Peter Handke får varsitt Nobelpris i litteratur. Det avslöjar Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm inför den samlade världspressen i Börssalen i Stockholm.

Det blir den österrikiske författaren Peter Handke som tilldelas priset för 2019. Den polska författaren Olga Tokarczuk mottar förra årets inställda litteraturpris.

Det står klart sedan Mats Malm traditionsenligt öppnat dörren i Börssalen prick klockan 13 och presenterat pristagarna.

Olga Tokarczuk får priset för "en berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform", enligt en del av Akademiens motivering.

Hon föddes i 1962 i Sulechów i Polen. Hon debuterade 1993 med romanen "Boksökarnas resa" som ännu inte är översatt till svenska. Hon fick sitt genombrott med familjekrönikan "Gammeltida och andra tider" 1996.

Peter Handke är född 1942 i byn Griffen i regionen Kärnten, Österrike. Familjen levde en kort tid i det sönderbombade Berlin, men återvände sedan till Griffen. Efter byskolan fick han plats på ett katolskt prästgymnasium med internat i Klagenfurt. I början av sextiotalet läste han juridik vid universitetet i Graz, men avbröt studierna när debutromanen Die Hornissen (1966) publicerades.

Han prisas för "ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet".

"Fest för litteraturen"

Nytt för i år är dock att den ständige sekreteraren delar rampljuset med representanter från den nya Nobelkommittén, som bildades efter Akademiens kris.

Valet kommer att nagelfaras och diskuteras utifrån de senaste två årens händelser, enligt de flesta bedömare. Nobelkommitténs ordförande, akademiledamoten Anders Olsson, hoppas dock att även dessa Nobelpriser riktar stålkastarljuset mot litteraturen.

– Vi vill förstås att det ska vara en fest för litteraturen. Och det hoppas jag att det blir. Att de här författarskapen ska höja intresset för litteraturen och läsningen, den goda litteraturen världen över, har han tidigare sagt till TT.

TT: Tror du att ni kommer att få kritik för valen?

– Det tror jag säkert och det ska alltid finnas kritik mot våra val. Det är ett alldeles för viktigt pris för att man inte ska vara kontroversiell.

Lågt förtroende

I fjol blev det inget Nobelpris. Avhoppen och konflikterna i samband med skandalen kring den så kallade kulturprofilen gjorde att omvärldens förtroende för Akademien var för lågt. När man löst konflikten med Katarina Frostenson och genom olika nyordningar blivit mer transparent valde Nobelstiftelsen att åter ge Akademien uppdraget att dela ut priset.

Avgörande var också att Akademien gick Nobelstiftelsen till mötes och inrättade en ny Nobelkommitté med fem externa ledamöter.

Det är kommittén som tagit fram förslagen på de två Nobelpristagarna. Akademien har fattat det formella beslutet och har valt pristagare i enlighet med kommitténs förslag. I vilken mån de fem externa ledamöterna påverkat valen blir säkerligen föremål för diskussion. Redan före tillkännagivandet har röster hörts som tycker att det är fel att dela ut ett pris för 2018 som man anser vara besudlat.

(Erika Josefsson/TT)
(Sara Ullberg/TT)
(Björn Berglund/TT)