loading
Koltrasten besöker våra matningar i ovanligt stora antal i år. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Koltrasten besöker våra matningar i ovanligt stora antal i år. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Inrikes

Talrika trastar trend i årets fågelräkning

Epoch Times

Har du ovanligt många koltrastar vid ditt fågelbord? Då är du inte ensam. Sveriges nationalfågel är ovanligt talrik, visar den årliga fågelräkningen som Birdlife Sverige genomför.

På vissa håll har gråsiskor i stora skaror invaderat matningarna.

För fjortonde året i rad hade föreningen Birdlife Sverige manat svenska folket att räkna och rapportera in fåglarna vid fågelborden sista helgen i januari. Alla rapporter har inte kommit in ännu men det kan bli rekord i antalet rapporter, säger Anders Wirdheim vid Birdlife Sverige.

– Om inströmningen följer mönstret från tidigare år lär vi hamna någonstans på runt 22 000 rapporter.

Gråsiskor invaderar

Anders Wirdheim ser några tydliga trender i årets fågelräkning. Från östra Svealand och nordöstra Götaland rapporteras mängder av gråsiskor.

– Vi tror att de här gråsiskorna har kommit över via Ålands hav., från Ryssland eller Sibirien. Gråsiskorna kan komma ända från Kina, det vet vi genom ringmärkning, De är kapabla att flyga genom hela Sibirien, trots att de är små fåglar som väger knappt tio gram.

Gråsiskan är en så kallad invasionsfågel, som flyttar på sig om det är brist på föda.

En annan art som är ovanligt talrik i år är koltrasten, som i en omröstning 2015 utsågs till Sveriges nationalfågel. Anders Wirdheim ser två skäl till att ovanligt många koltrastar besöker våra matningar. Det ena är att den milda inledningen på vintern kan ha lockat fåglarna att chansa på att stanna kvar i stället för att dra söderut. En annan orsak kan vara den varma sommaren med gott om föda för fåglarna under häckningen.

Koltrasten, Sveriges nationalfågel. Foto: Hasse Holmberg/TT-arkivbild

Bergfinkarna svek Sverige

En art som minskat är bergfinken, som brukar dyka upp i södra Sverige i jakt på bokollon under vintern, och även leta sig fram till fågelborden.

– Förra året hade vi hundratusentals bergfinkar i Blekinge och nordöstra Skåne vid den här tiden, men inte i år. I stället har vi fått rapporter om enorma mängder bergfinkar nere i Ungern. Österrike, Slovenien och Serbien. Tydligen har djungeltelegrafen gått hos bergfinkarna att det är där bokollonen finns i år.

Fågelräkningen genomförs av flera olika anledningar, enligt Anders Wirdheim. En är att stimulera fågelintresset.

– Under vintern så blir var och varannan människa fågelskådare. Vi räknar med att det är en halv miljon hushåll som matar fåglar vintertid. Det är något vi vill stimulera.

Ett annat skäl är att få en vink om hur det går för våra fåglar.

– Under de här 14 åren har vi till exempel sett att en del fåglar utvidgar sitt vinterområde norrut i Sverige. Ett tydligt exempel på det är koltrast som i början av 2000-talet förekom upp till Sundsvall, nu hittar man enstaka exemplar ända upp i Norrbotten, förklarar Anders Wirdheim.

(Britt-Marie Seibold/TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Koltrasten besöker våra matningar i ovanligt stora antal i år. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Koltrasten besöker våra matningar i ovanligt stora antal i år. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Inrikes

Talrika trastar trend i årets fågelräkning

Epoch Times

Har du ovanligt många koltrastar vid ditt fågelbord? Då är du inte ensam. Sveriges nationalfågel är ovanligt talrik, visar den årliga fågelräkningen som Birdlife Sverige genomför.

På vissa håll har gråsiskor i stora skaror invaderat matningarna.

För fjortonde året i rad hade föreningen Birdlife Sverige manat svenska folket att räkna och rapportera in fåglarna vid fågelborden sista helgen i januari. Alla rapporter har inte kommit in ännu men det kan bli rekord i antalet rapporter, säger Anders Wirdheim vid Birdlife Sverige.

– Om inströmningen följer mönstret från tidigare år lär vi hamna någonstans på runt 22 000 rapporter.

Gråsiskor invaderar

Anders Wirdheim ser några tydliga trender i årets fågelräkning. Från östra Svealand och nordöstra Götaland rapporteras mängder av gråsiskor.

– Vi tror att de här gråsiskorna har kommit över via Ålands hav., från Ryssland eller Sibirien. Gråsiskorna kan komma ända från Kina, det vet vi genom ringmärkning, De är kapabla att flyga genom hela Sibirien, trots att de är små fåglar som väger knappt tio gram.

Gråsiskan är en så kallad invasionsfågel, som flyttar på sig om det är brist på föda.

En annan art som är ovanligt talrik i år är koltrasten, som i en omröstning 2015 utsågs till Sveriges nationalfågel. Anders Wirdheim ser två skäl till att ovanligt många koltrastar besöker våra matningar. Det ena är att den milda inledningen på vintern kan ha lockat fåglarna att chansa på att stanna kvar i stället för att dra söderut. En annan orsak kan vara den varma sommaren med gott om föda för fåglarna under häckningen.

Koltrasten, Sveriges nationalfågel. Foto: Hasse Holmberg/TT-arkivbild

Bergfinkarna svek Sverige

En art som minskat är bergfinken, som brukar dyka upp i södra Sverige i jakt på bokollon under vintern, och även leta sig fram till fågelborden.

– Förra året hade vi hundratusentals bergfinkar i Blekinge och nordöstra Skåne vid den här tiden, men inte i år. I stället har vi fått rapporter om enorma mängder bergfinkar nere i Ungern. Österrike, Slovenien och Serbien. Tydligen har djungeltelegrafen gått hos bergfinkarna att det är där bokollonen finns i år.

Fågelräkningen genomförs av flera olika anledningar, enligt Anders Wirdheim. En är att stimulera fågelintresset.

– Under vintern så blir var och varannan människa fågelskådare. Vi räknar med att det är en halv miljon hushåll som matar fåglar vintertid. Det är något vi vill stimulera.

Ett annat skäl är att få en vink om hur det går för våra fåglar.

– Under de här 14 åren har vi till exempel sett att en del fåglar utvidgar sitt vinterområde norrut i Sverige. Ett tydligt exempel på det är koltrast som i början av 2000-talet förekom upp till Sundsvall, nu hittar man enstaka exemplar ända upp i Norrbotten, förklarar Anders Wirdheim.

(Britt-Marie Seibold/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024