Marknaden skriker efter ekologiskt havregryn, bröd och mjöl. Men den svenska produktionen går trögt.
– Det finns plats för fler gårdar om man vill lägga om, säger Cecilia Ryegård, chefsanalytiker på Ekoweb.
Under 2016 producerade de svenska gårdarna 280 000 ton spannmål som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning, enligt ny statistik från
Jordbruksverket. Skörden är en ökning med tre procent sedan året innan och motsvarar fem procent av den totala spannmålsproduktionen.
Men ökningen är liten i förhållande till behovet. Enligt den oberoende marknadsbevakaren Ekoweb saknas 60 000 ton om året för att möta den växande efterfrågan i Sverige - vilket motsvarar drygt 15 000 hektar odlingsmark. Fjolårets ekologiska skörd har varit slut sedan flera månader och branschen väntar nu på skörden i augusti, enligt Ekoweb.
Två års karens
– Det är bra lönsamhet i ekologiskt spannmål och det har varit det i flera år. Men eftersom det tar två år att ställa om till ekologiskt så är det inte så många konventionella lantbrukare som kastar sig över det här. Bestämmer du dig nu så skördar du 2019 och ingen vet ju hur behovet ser ut då. Det är lite gambling, även om framtiden ser lovande ut på sikt, säger Cecilia Ryegård.
Enligt Cecilia Ryegård är trenden att köpa ekologiskt i kombination med svenskt starkare än någonsin. En förändring hon har sett är att fler butiker nu även skyltar med att exempelvis morötter och havregryn är svenska och ekologiska, något som tidigare främst syntes på mjölk och kött.
Trenden att köpa ekologiskt på den animaliska sidan påverkar även spannmålsbranschen, eftersom många djurbönder behöver använda ekospannmål som foder.
– Det är stort sug på ekospannmål nu. Det är många djurgårdar som ställer om, vilket gör att det blir mer djur som behöver spannmål, säger Niels Andresen, verksamhetsledare för intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna.
Bättre lönsamhet
Enligt en färsk rapport från rådgivningsföretaget LRF Konsult var lönsamheten något bättre för ekologiska växtodlingsföretag än konventionella under 2015. De ekologiska företagen hade då två procentenheter högre överskott. Dock brukar ekologiska odlare behöva lägga in fler arbetstimmar, och lönsamheten har varit likvärdig eller något lägre åren innan.
TT: Om det är bättre lönsamhet, varför ställer inte fler gårdar om?
– Företagen vill veta att det här är en långsiktig trend, vilket det finns en tendens till, och inte bara en fluga från konsumenterna. Odlingsmässigt har heller inte alla gårdar förutsättningarna för ekologiskt, det kan exempelvis bero jordartsskillnader eller tillgång till areal i närområdet, säger Jimmy Larsson, segmentschef för Skog- och Lantbruk.
(TT)
