Latinamerikas äldsta gerilla lämnar över sina sista vapen i en symbolisk ceremoni, efter över 50 år av krig med den colombianska staten.
Nu ska Farcsoldaterna integreras i samhället och bilda politiskt parti - en process kantad av svårigheter.
Tisdagen den 27 juni kan bli ett av de viktigaste datumen i Colombias moderna historia.
Farcledaren Rodrigo Londoño och landets president Juan Manuel Santos ska träffas för att markera att avväpningen av Farc är fullbordad - en central del i det fredsavtal som slöts i november förra året. Ceremonin äger rum i Mesetas, i departementet Meta, en av de platser där gerillan haft störst närvaro och som lidit svårt under de många decennierna av väpnad konflikt.
Enligt FN har Farc lämnat över de sista 40 procenten av sina vapen till organisationens blåklädda observatörer. Dock med undantag för ett antal vapen som tillåts för att upprätthålla säkerheten vid avrustningslägren fram till den 1 augusti.
Nu fortsätter FN sitt arbete med att med hjälp av gerillan hitta och förstöra Farcs hundratals gömmor med bland annat ammunition, minor och sprängmedel.
Inga foton
Det var länge osäkert om avväpningen skulle lyckas fullt ut. Processen har försenats och den första deadlinen, för en månad sedan, fick skjutas upp.
En viktig strategi för att få till avväpningen är att det inte ska spridas fotografier på gerillasoldater som lämnar över vapen, eftersom Farc inte vill att det ska se ut som att man kapitulerar. Därför har överlämningarna skett i skydd av tält eller trähus, skriver El País. Taktiken användes också under den framgångsrika fredsprocessen i Nordirland.
Efter dagens ceremoni väntar nästa stora utmaning: Att återintegrera Farcmedlemmarna i samhället och ge förutsättningar för att de ska kunna bilda politiskt parti. De har klagat på att regeringen inte uppfyllt sina åtaganden om en viss standard och insatser i de 26 zoner där gerillasoldaterna är samlade.
Fram till den 1 augusti, då lägren ska upphöra, gäller det att programmen för att anpassa gerillasoldaterna till ett civilt liv och hitta vägar till en stabil försörjning kommer i gång ordentligt.
Grogrunden kvar
Men även om detta lyckas är inte freden garanterad. Regeringen har fortfarande inte nått något fredsavtal med den sista aktiva rebellgruppen, ELN. Samtidigt finns paramilitära högerstyrkor fortfarande kvar på vissa håll i landet.
Det stora orosmolnet är att inte tillräckligt har gjorts för att motverka själva grogrunden för konflikten, säger Anders Sundqvist, sociolog och mångårig colombiakännare, till TT.
– De grundläggande förutsättningarna för att det ska uppstå gerillaverksamhet och väpnad konfrontation mot regeringen finns kvar: koncentrationen av jordägande och småböndernas brist på ekonomi och möjligheter att försörja sina familjer.
– Jag har inte sett tecken på att man på allvar kommer att ta itu med de problemen.
(TT)