Sårbart digitalt samhälle under lupp
Hur reagerar samhället om det inte går att betala med kort eller genomföra digitala transaktioner? Det försöker ett mångårigt forskningsprojekt ta reda på. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild


Stängda butiker, stillastående trafik och butiker som plundras. En krasch av digitala betalningssystem kan få stora konsekvenser.

Myndigheter och andra aktörer övar nu för att stärka samhällets beredskap.

Samhället förlitar sig idag i stor utsträckning på digital teknik. Åtminstone 90 procent av alla transaktioner i Sverige sker exempelvis med bankkort. Men vad händer i samhället om transaktionerna helt plötsligt inte går att genomföra? Det försöker forskare vid Högskolan i Skövde ta reda på.

– Vi har sett att många aktörer i samhället – myndigheter, näringslivet och medborgare – är ganska omedvetna om att det här kan hända och hur stora konsekvenser det kommer att få, säger Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid högskolan till TT.

Han leder ett projekt där åtta till tio aktörer från myndigheter och näringsliv deltar i ett rollspel. Deltagarna ställs inför ett datorsimulerat och fiktivt svenskt samhälle där betalsystemet har kraschat och ligger nere under tio dagar. Samtidigt fungerar alla andra viktiga samhällsfunktioner som exempelvis elektricitet och vattenförsörjning.

– En affärsinnehavare har sagt att kommer det inte in pengar på mitt konto kan jag inte betala min leverantör och då tar det fem till sju dygn innan det är tomt på hyllorna.

Stölder och upplopp?

Vid förtroende mellan en butiksägare och en leverantör kan situationen möjligtvis lösas genom köp på kredit, men ska då exempelvis staten kliva in och se till att det ändå flyter på? frågar sig Joeri van Laere. Under rollspelet har den typen av frågor väckts. Men deltagarna har även ställts inför flera praktiska problem.

Hur ska matbutikerna hantera de långa köerna till kassan? Vad händer om det blir upplopp och en stöldvåg bryter ut?

Enligt Joeri van Laere har projektet inte gett något tydligt svar på hur lång tid det tar innan kaos utbryter.

– Det varierar ganska starkt och det tror jag är ganska realistiskt. Jag tror att det kan bli kaos redan dag två, men det kan också gå bra fram till dag sju. Det är väldigt beroende av interaktionen mellan offentliga myndigheter och näringsliv, och hur medborgarna uppfattar handlingskraften hos de berörda aktörerna och deras förtroende till dem.

Första dagar avgörande

Han framhåller att det är viktigt att inte vänta med att agera. De första två till tre dagarna beskriver Joeri van Laere som avgörande

Många aktörer med olika förutsättningar för att hantera krisen gör det dock svårt att nå ut med både gemensam information och handlingsplaner.

– Skulle det hända i morgon skulle det bli otroligt rörigt. Det finns inte bara ett sätt att hantera krisen på och man har inte riktigt koll på vad alla aktörer kommer att göra. Det är något vi hoppas bidra med i projektet.

Varje rollspel som genomförs är unikt och under den heldag aktörerna deltar pausas spelet då och då för att mata in de åtgärder som föreslås. Det fiktiva Sverige förändras och nya problem uppstår. Rollspelet präglas dock inte hela tiden av domedagsprofetior.

– Röda korset kanske öppnar ett soppkök och människor samåker till jobbet för att spara på drivmedel. Folk går över till grannen för att äta middag i utbyte mot något annat, säger Joeri van Laere.

(Daniel Kihlström/TT)

Fakta

Forskningsprojektet

(TT)

Forskningsprojektet "Om betalsystemet kraschar" har i en simuleringsmodell byggt upp ett fiktivt samhälle där det inte längre går att genomföra kortbetalningar.

Åtta till tio aktörer från myndigheter och näringsliv bjuds in för att delta i ett rollspel med modellen som utgångspunkt.

Under en heldag – där man hinner med två rollspel – får deltagarna komma med förslag på åtgärder för att krisen, som pågår i tio dagar, inte ska fördjupas.

Projektet, som pågår under åren 2016–2020, ska belysa vad konsekvenserna blir för samhället med ett betalstopp och hur samhällsstrukturen ändå ska kunna upprätthållas.

Totalt ska 30 rollspel, med olika deltagare varje gång, genomföras. I nuläget har nio rollspel hållits.

Forskningsprojektet genomförs vid Högskolan i Skövde i samarbete med Linköpings universitet, Mittuniversitetet och ett teknikkonsultbolag. Det finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.