loadingAntal avlidna per 100 000 till och med den 4 april per region, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksintyg. Foto: Johan Hallnäs/TT
Antal avlidna per 100 000 till och med den 4 april per region, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksintyg. Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes

Samma strategi – olika dödstal

TT/Johan Nilsson

Trots att strategin varit exakt densamma i hela landet är de regionala skillnaderna i antalet döda i covid-19 stora. Dödstalen skiljer sig åt på ungefär samma sätt som mellan länderna i Europa.

Enligt Folkhälsomyndigheten har 13 621 personer i Sverige hittills avlidit med covid-19. Enligt Socialstyrelsen, däremot, har 12 598 personer dött av viruset fram till och med den 4 april i år.

Skillnaden beror på att Socialstyrelsens statistik bygger på dödsorsaksintyg, medan Folkhälsomyndigheten registrerar alla som dött med en covid-diagnos upp till 30 dagar efter diagnostillfället. Folkhälsomyndighetens siffror är alltså en sorts snabbstatistik, medan Socialstyrelsens statistik, som är Sveriges officiella, utgår från läkarutlåtanden och därför ofta har en större eftersläpning.

Oavsett vilken statistik man väljer att titta på, visar siffrorna att pandemin hittills drabbat Sverige väldigt ojämnt. Det är alltså inte bara mellan olika europeiska länder som viruset slagit till olika hårt, utan också mellan olika regioner.

Men hur kommer det sig, om den så kallade strategin, den som många ser som den främsta bakomliggande orsaken till de olika "dödstalen" i Europa, varit exakt densamma?

Högst i landet

I Sverige förra våren var Stockholm värst drabbat med en betydligt högre andel döda, jämfört med andra regioner. Men nu, efter den andra vågen, har bilden delvis förändrats. Nu är det Gävleborg som har högst andel döda per 100 000 invånare.

– Jag vet inte varför, men man har tillsatt en utredning som ska titta på det, för att se om det finns någon förklaring, säger Shah Jalal, smittskyddsläkare i Region Gävleborg.

I Gävleborg har hittills 173 personer per 100 000 invånare dött till följd av covid-19, enligt Socialstyrelsens statistik. Därefter kommer Stockholm (160) följt av Västernorrland (150).

Det ska jämföras med Västerbotten där "bara" 51 personer per 100 000 invånare dött till följd av viruset. Bara en tredjedel så många.

Att Stockholm råkade illa ut i våras förvånade ingen förståsigpåare. För det var i Stockholm som viruset först fick fäste. Dessutom är Stockholm en förhållandevis tätbefolkad storstad, med en hög andel utomeuropeiska invånare och områden med utbredd trångboddhet. Allt detta har hållits fram som möjliga förklaringar till Stockholms höga dödstal i våras.

Men Gävleborg och Västernorrland? Exakt på vilket sätt skiljer sig dessa två skogslän från exempelvis Västerbotten och Värmland – som har 56 döda per 100 000 invånare?

Drabbade företag

Svaret är att ingen vet. Inte minst med tanke på att "åtgärderna" och den information som kommunicerats till invånarna varit mer eller mindre desamma.

– Det finns bara ett visst antal verktyg i lådan och de har vi (de olika regionerna) använt på ett ganska likartat sätt. Vissa regioner har satt in en del åtgärder lite tidigare än andra, utifrån lokala förutsättningar, men det har ändå varit ganska lika, säger Shah Jalal.

I Gävleborg, berättar han, har flera företag drabbats av utbrott bland de anställda, precis som i Västerbotten.

– Men dessa har vi lyckats hantera ganska bra. Så varför just Gävleborg? Jag vet inte, men det är precis som en våg som går upp och ner och nu är vi inne i tredje vågen med en ganska stor smittspridning, precis som i många andra regioner, säger Shah Jalal.

(TT/Johan Nilsson)

Coronafall nationellt

(TT)

Totalt i Sverige har haft 857 401 bekräftade fall av covid-19. Under våren 2020 testades dock få och den verkliga siffran är sannolikt högre.

Av dessa har 13 621 avlidit.

Sedan juldagarna pågår också vaccinering i landet och fram till den 9 april hade 1 355 828 personer fått minst en dos. Det motsvarar 16,6 procent av landets vuxna befolkning. 568 944 personer har fått båda doserna, vilket motsvarar 6,9 procent av den vuxna befolkningen.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAntal avlidna per 100 000 till och med den 4 april per region, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksintyg. Foto: Johan Hallnäs/TT
Antal avlidna per 100 000 till och med den 4 april per region, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksintyg. Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes

Samma strategi – olika dödstal

TT/Johan Nilsson

Trots att strategin varit exakt densamma i hela landet är de regionala skillnaderna i antalet döda i covid-19 stora. Dödstalen skiljer sig åt på ungefär samma sätt som mellan länderna i Europa.

Enligt Folkhälsomyndigheten har 13 621 personer i Sverige hittills avlidit med covid-19. Enligt Socialstyrelsen, däremot, har 12 598 personer dött av viruset fram till och med den 4 april i år.

Skillnaden beror på att Socialstyrelsens statistik bygger på dödsorsaksintyg, medan Folkhälsomyndigheten registrerar alla som dött med en covid-diagnos upp till 30 dagar efter diagnostillfället. Folkhälsomyndighetens siffror är alltså en sorts snabbstatistik, medan Socialstyrelsens statistik, som är Sveriges officiella, utgår från läkarutlåtanden och därför ofta har en större eftersläpning.

Oavsett vilken statistik man väljer att titta på, visar siffrorna att pandemin hittills drabbat Sverige väldigt ojämnt. Det är alltså inte bara mellan olika europeiska länder som viruset slagit till olika hårt, utan också mellan olika regioner.

Men hur kommer det sig, om den så kallade strategin, den som många ser som den främsta bakomliggande orsaken till de olika "dödstalen" i Europa, varit exakt densamma?

Högst i landet

I Sverige förra våren var Stockholm värst drabbat med en betydligt högre andel döda, jämfört med andra regioner. Men nu, efter den andra vågen, har bilden delvis förändrats. Nu är det Gävleborg som har högst andel döda per 100 000 invånare.

– Jag vet inte varför, men man har tillsatt en utredning som ska titta på det, för att se om det finns någon förklaring, säger Shah Jalal, smittskyddsläkare i Region Gävleborg.

I Gävleborg har hittills 173 personer per 100 000 invånare dött till följd av covid-19, enligt Socialstyrelsens statistik. Därefter kommer Stockholm (160) följt av Västernorrland (150).

Det ska jämföras med Västerbotten där "bara" 51 personer per 100 000 invånare dött till följd av viruset. Bara en tredjedel så många.

Att Stockholm råkade illa ut i våras förvånade ingen förståsigpåare. För det var i Stockholm som viruset först fick fäste. Dessutom är Stockholm en förhållandevis tätbefolkad storstad, med en hög andel utomeuropeiska invånare och områden med utbredd trångboddhet. Allt detta har hållits fram som möjliga förklaringar till Stockholms höga dödstal i våras.

Men Gävleborg och Västernorrland? Exakt på vilket sätt skiljer sig dessa två skogslän från exempelvis Västerbotten och Värmland – som har 56 döda per 100 000 invånare?

Drabbade företag

Svaret är att ingen vet. Inte minst med tanke på att "åtgärderna" och den information som kommunicerats till invånarna varit mer eller mindre desamma.

– Det finns bara ett visst antal verktyg i lådan och de har vi (de olika regionerna) använt på ett ganska likartat sätt. Vissa regioner har satt in en del åtgärder lite tidigare än andra, utifrån lokala förutsättningar, men det har ändå varit ganska lika, säger Shah Jalal.

I Gävleborg, berättar han, har flera företag drabbats av utbrott bland de anställda, precis som i Västerbotten.

– Men dessa har vi lyckats hantera ganska bra. Så varför just Gävleborg? Jag vet inte, men det är precis som en våg som går upp och ner och nu är vi inne i tredje vågen med en ganska stor smittspridning, precis som i många andra regioner, säger Shah Jalal.

(TT/Johan Nilsson)

Coronafall nationellt

(TT)

Totalt i Sverige har haft 857 401 bekräftade fall av covid-19. Under våren 2020 testades dock få och den verkliga siffran är sannolikt högre.

Av dessa har 13 621 avlidit.

Sedan juldagarna pågår också vaccinering i landet och fram till den 9 april hade 1 355 828 personer fått minst en dos. Det motsvarar 16,6 procent av landets vuxna befolkning. 568 944 personer har fått båda doserna, vilket motsvarar 6,9 procent av den vuxna befolkningen.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024