loadingDemokratiförkämpar i Hongkong krävde på söndagen att Kina tar sitt ansvar för massakern på Himmelska fridens torg i juni 1989. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Demokratiförkämpar i Hongkong krävde på söndagen att Kina tar sitt ansvar för massakern på Himmelska fridens torg i juni 1989. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes

Protester i Hongkong 30 år efter massakern

Epoch Times

Ett par tusen personer i Hongkong marscherade på söndagen med krav på att Kina hålls ansvarigt för massakern på Himmelska fridens torg för snart 30 år sedan.

Det kinesiska nedslaget mot den spirande studentledda demokratirörelsen kulminerade den 4 juni 1989. Stridsvagnar sattes in i Pekings centrum och rullade obönhörligt mot demonstranterna på och kring Himmelska fridens torg. Soldater sköt också mot den stora folkmassan.

Hur många som miste livet och skadades i massakern har aldrig riktigt slagits fast. Människorättsgrupper och vittnen har beräknat offren i tusental.

Farlig sanning

En dödssiffra runt 3 000 är vad kinesiska Röda Korset uppgav efter massakern, och vad studentorganisationer rapporterade baserat på sjukhusuppgifter.

I slutet av juni 1989 sade den kinesiska regeringen att omkring 200 civila hade dödats när "kontrarevolutionära upplopp" stoppats.

Årligen demonstrerar människor i Hongkong för att Kina ska ta sitt ansvar för dödandet. På söndagen deltog enligt polisen 2 100 personer. Slagord som "folket glömmer inte" hördes.

— Kommunistpartiet försöker att radera ut minnena. Men folket i Hongkong håller dem vid liv och ser fram mot den dag när diktaturen på fastlandet är över, sade Wu-Chi-Wai från Demokratiska partiet.

Sträng censur

Hongkong och Macao, två speciella administrativa regioner i Kina, är de enda platserna på kinesisk mark där massakern uppmärksammas varje år.

I övriga Kina är ämnet förbjudet att ta upp. Massakern får inte nämnas i skolböcker och medier. En armé av statliga censurarbetare arbetar med att förhindra att massakern tas upp på nätet.

Verktygen för att söka upp och blockera information om händelsen har slipats extra noga inför 30-årsdagen. Maskininlärning samt bild- och röstigenkänning ingår i arsenalen, meddelar censorerna vid kinesiska internetbolagen.

Den 4 juni hålls en ljusvaka i Victoria Park i Hongkong som väntas samla tiotusentals personer som inte tänker glömma.

(TT-Reuters-AFP)

Demokratiprotesterna i Kina 1989

(TT)

Tillslaget vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989, den så kallade '89 Demokratirörelsen.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dog till följd av tillslaget är okänt, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

(Källa: Nationalencyklopedin)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDemokratiförkämpar i Hongkong krävde på söndagen att Kina tar sitt ansvar för massakern på Himmelska fridens torg i juni 1989. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Demokratiförkämpar i Hongkong krävde på söndagen att Kina tar sitt ansvar för massakern på Himmelska fridens torg i juni 1989. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes

Protester i Hongkong 30 år efter massakern

Epoch Times

Ett par tusen personer i Hongkong marscherade på söndagen med krav på att Kina hålls ansvarigt för massakern på Himmelska fridens torg för snart 30 år sedan.

Det kinesiska nedslaget mot den spirande studentledda demokratirörelsen kulminerade den 4 juni 1989. Stridsvagnar sattes in i Pekings centrum och rullade obönhörligt mot demonstranterna på och kring Himmelska fridens torg. Soldater sköt också mot den stora folkmassan.

Hur många som miste livet och skadades i massakern har aldrig riktigt slagits fast. Människorättsgrupper och vittnen har beräknat offren i tusental.

Farlig sanning

En dödssiffra runt 3 000 är vad kinesiska Röda Korset uppgav efter massakern, och vad studentorganisationer rapporterade baserat på sjukhusuppgifter.

I slutet av juni 1989 sade den kinesiska regeringen att omkring 200 civila hade dödats när "kontrarevolutionära upplopp" stoppats.

Årligen demonstrerar människor i Hongkong för att Kina ska ta sitt ansvar för dödandet. På söndagen deltog enligt polisen 2 100 personer. Slagord som "folket glömmer inte" hördes.

— Kommunistpartiet försöker att radera ut minnena. Men folket i Hongkong håller dem vid liv och ser fram mot den dag när diktaturen på fastlandet är över, sade Wu-Chi-Wai från Demokratiska partiet.

Sträng censur

Hongkong och Macao, två speciella administrativa regioner i Kina, är de enda platserna på kinesisk mark där massakern uppmärksammas varje år.

I övriga Kina är ämnet förbjudet att ta upp. Massakern får inte nämnas i skolböcker och medier. En armé av statliga censurarbetare arbetar med att förhindra att massakern tas upp på nätet.

Verktygen för att söka upp och blockera information om händelsen har slipats extra noga inför 30-årsdagen. Maskininlärning samt bild- och röstigenkänning ingår i arsenalen, meddelar censorerna vid kinesiska internetbolagen.

Den 4 juni hålls en ljusvaka i Victoria Park i Hongkong som väntas samla tiotusentals personer som inte tänker glömma.

(TT-Reuters-AFP)

Demokratiprotesterna i Kina 1989

(TT)

Tillslaget vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989, den så kallade '89 Demokratirörelsen.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dog till följd av tillslaget är okänt, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

(Källa: Nationalencyklopedin)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024